Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STÅNGÅNS VATTENOMRÅDE. 33
Granpollen förekom i detta lager i nära nog samma frekvensgrad som tallpollen
(5: 6), i skogstorven omedelbart därunder däremot knappt nående 1 / av coniferpo1lemnassan.
L. t. k., som vid gyttjans utkilande befann sig c. 2,8 m. under 1. v. y., sjunker
utåt till c. 3,2 m. under densamma, vilket djup den bibehåller inom större delen av det
sublakustrina kärret.
Av den underliggande gyttjans såväl som den bitvis under lövkärrtorven utkilande
kärrtorvens obetydliga mäktighet liksom av kontaktens jämna förlopp kan man sluta, att
denna här bör representera lågvattenståndet vid tiden för igenväxningen. Lämpligen kan
dock, med hänsyn till möjligheten av en ringa nedpressning och själva kontaktzonens all-
tid i viss mån halvlimniska karaktär, här som vid Viggbykärret ett avdrag av c. 0,i göras.
Vattenståndet i denna del av Järnlunden bör alltså, under det att horisontaltillväxten i
Hackel-Hallstadviken pågick, hava sjunkit från c. 2,7 till c. 3,i m. under nuvarande 1. v. y.
Hår såsom i Hackelökärret har horisontaltillväxten definitivt avslutats med den första
igenväxningen. Under den därpå följande vattenstigningen ha de nämnda kärren endast
tillvuxit i vertikal led. Den senare inträffande nya sänkning av vattenståndet, som mar-
keras av tallskogsbottnarna, har icke varit stor nog att tillåta någon ny horisontaltillväxt.
Delvis förklaras detta även därav, att den äldsta igenväxningen nått ut till så djupt och
av strömdrag upprört vatten, att det eventuellt skulle erfordrats ett ännu lägre vatten-
stånd än det, som då rådde, för att tillstädja ny horisontaltillväxt (jfr Cajander 1913,
s. 22—23).1
Slutligen må meddelas följande tabell över pollenfrekvensen i olika delar av Hackel-
Hallstadvikens torvlager vid p. 4. Pollenet i lövskogstorven var dock starkt korroderat
och åtskilligt en gång inbäddat pollen sannolikt förstört.
A Inus .
Betwla .
iCorylus
Picea
Pinus .
Quercus
Tilia . .
TJlmus .
Salix 2 .
Desmidié-detr.-
gyttja.
Moss-brä-
kentorv.
Lövskogstorv.
Sväm-
lera.
3,6.
m. u. y.
3,5.
m. u. y.
3,0.
m. n. y.
2,5.
m. u. y.
2,0.
m. u. y.
1,5. 1,0.
m. u. y. m. u. y.
0,65.
m. u. y.
0,25.
m. u. y.
a. a. %■ a. a. %. a. a. %. a. a. %. a. a. %■ a. a. %. 1 a. a. %. a. a. %. a. a. %■
6 5 9 lol 13 12 27 23 g —
36 90 59 72 22 13 7 5 15 13 9 loj 6 6 49 43 o _
(1) (■3) (2) (2) (3) (2) (2) (4) (3) (3) (3)
wj (12)
(44) (9) (8)
8-i a)’
S r°
g rt (-)
— — — — — — — — — — — — 1 1 — — bc c
-ii 45
4 10 23 28 143 87 143 95 97 81 68 78 81 75 33 29 ti is
® ö 55
_ | _ j _ 1 _ i 1 1 1 ) 1 1 3 J — > -*
\ - > — - > — 4 — 1 2 5 1 6 2 1 ®
-t-3 <u
^£ —
— 1 1 — 1 — J — 1 — J - 1 1 1 t»
—
(40) (100) (51) (62) (-) (-) (2) (4) (4) (3) (-) (-1 (-) (-) (1) (4) (-)
40 100 82 100 105 100 150 100 119 100 87 100 107 100 115 100 - 100
1 Även i några andra av Järnlundens sydliga vikar finnas mer eller mindre sublakustrina torvlager av
likartad byggnad, t. ex. vid Hallstadåns utflöde i Järnlundens sydvästra hörn samt vid Råsäter sydost om Hackelö.
Å sistnämnda lokal förekommo i därvaraude skogsbotten jämte tallstubbar ocb -slockar sådana av gran.
2 Procenttalet uträknat på samma sätt som för »Covylus». — Se not1 s. 21.
5—171148. S. G. U. Ser. Ca. N:r 16. Sundelin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
