Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60 UNO SUNDELIN.
från strand till strand. Denna vall, som äger en bredd, växlande mellan 15 och 30 m.,
kan intet annat vara än en gammal strandvall, samtidig med det lövkärr, som utgjort löv-
kärrtorvens moderformation. Dess krön befann sig 4,7—5,2 m. under lågvattenytan, medan
borren utan svårighet kunde nedföras ytterligare 0,5 m. Vid den södra udden fanns ett
avbrott i vallen, där djupet var c. 5,5 m., och varest borren lätt kunde nedföras ytterligare
1 m. i löst grus. Möjligen har här mynnat en bäck, som följt lövkärrets lagg. Utanför
vallen tilltar djupet hastigt. Det är helt naturligt, att en strandvall här skall hava ut-
bildats, då läget är det mest exponerade vid Asundens vidaste vattenyta och vågorna
ofta med stor kraft bryta sig mot stranden. Motsvarande sublakustrina strandvallar har
jag även iakttagit vid mynningen av andra exponerade vikar i denna del av Asunden
(se sid. 208).
På motsatta sidan av näset tinnes ingen korresponderande sublakustrin (lika litet
som någon recent supralakustrin) strandvall uppkastad, detta, emedan här vågsvallet varit
(och är) mycket svagare, dels på grund av den utanför liggande vattenytans ringare ut-
bredning, dels på grund av att kärret här vetter åt en av uddar skyddad vik.
Lövkärrtorven nedgår djupast c. 6,2 m. under 1. v. y. (p. 13). Ungefär likadjupt
måste man antaga, att lågvattenytan vid tidenför igenväxningen här befunnit sig.
Till sist må meddelas nedanstående tabell över pollenfrekvensen i lagerföljdens olika
delar. Provet kolumn 1 härrör från själva kontakten mot den sandiga leran vid p. 13
och innehöll utom pollen och ved enstaka Pinnularior, Pediastrum Boryanum och ett ex.
av Melosira arenaria. Proven kolumn 2—6 härröra från p. 5, 2 och 3 från lövskogs-
torven resp. 0,5 och 1,5 m. över lerbottnen, 4 från den starkt gyttjiga och sandiga
Amblystegium-torven strax ovan lövskogstorven, 5 och 6 från magnocaricetumtorven, resp.
2 och 1 m. under torvytan. Provet kolumn 7 slutligen är hämtat från p.6, 0,4 m.
under torvytan ochinnehöll rikligt med sand och limniska diatomaccer.
1 2 3 4 5 6 7
6,25 m. 4,6 m. 3.6 in. 2,6 111. 1,6 111. 0,6 111. 0,1 m.
u. 1. v. y. u. 1. v.y. u. 1. V. y. u. 1. v. y. n. 1. v. y. u. 1. v- y- U. 1. v. y.
a. a. % a. a. % a. a. % a. a. % a. a. % a. a. % a. a. %
Alnus............................ 5 5 4 3 25 7 7 5 11 9 13 7
Betula............................ 10 10 17 16 10 8 30 8 8 6 5 14 8
>Corylus» .................... (4) (4) (4) (4) (2) (1) (14) (4) (10) (7) (6) (5) (c.150) (c. 86)
Picea ............................ 1 1 1 1 4 3
JPinus............................ 92 90 81 79 113 87 300 83 110 78 98 83 140 80
Quercus............................ | — | 1 | 1 | 5 j 1 | 1 1
Tilia..................................... ’ —
| —
—
l _
1 1 2 — 1 2 8 1 10 2 * 3
Ulmus................................ — —
\
1 7 1 1
1
—
1
Salix..................................... (c. 20) (c. 20) (c. 25) (c. 24) 0) (1) (12) (2) 0) (4) (2) (2) (2) (4)
Summa 102 100 103 100 130 100 363 100 140 100 119 100 175 100
Råsökärrets utvecklingshistoria, sådan den kan utläsas ur dess ovan skildrade strati-
grafi och paleontologi, har förlöpt på ungefär följande sätt: Under tidigt boreal tid ägde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
