Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde - Stubbkärrvikens torvavlagringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STÅNGANS VATTENOMRÅDE. 61
mellersta och södra Asunden samband endast genom sundet på sydsidan av Råsön, som denna
tid var blott två till tre meter djupt, medan den skålformiga sänkan på nordsidan inkräk-
tades av strandsnår med Salices, björk och sannolikt asp. Redan under äldre boreal tid
— före ekens invandring — synes emellertid Asundens vatten här börjat stiga på grund
av överstjälpningen, trots att vattenståndet i förhållande till passpunkten var statt i sakta
sjunkande. Strandskogen å nordsidan av Råsön, vari alen börjat inkomma, kunde emellertid
ännu fortleva, därigenom att skogsgenerationer i rask följd avlöste varandra och vid sitt
avdöende bidrogo att höja markytan. Snart dukade dock de perifera delarna av lövkärret
under och i synnerhet å ostsidan, där det tidigare skyddats av en strandvall mot våg-
svallet från Asundens vidaste vattenyta. När strandvallen, som vid vattnets stigande till
en början torde flyttats något in och upp, slutligen började sjunka under vattnet, bildades
bakom densamma en lagun, vars vatten tydligen ägt hög temperatur, eftersom Najas
flexilis redan under ett tidigt stadium torde vuxit härstädes.1 Till denna höga temperatur
torde hava bidragit den mörka torvbottnens förmåga att absorbera solvärme (jfr s. 107).
Något senare har avdunstningen tydligen varit så betydande, att vattnet erhållit svag
salthalt, eftersom en för svagt bräckt vatten karakteristisk dfatomace-association frodats i
lagunens f. ö. särskilt med Fragilarior igenvuxna vatten.
När till den av överstjälpningen framkallade vattenstigningen kom den atlantiska,
begynte Asundens vatten skölja in i lagunen och en sandbemängd gyttja avsattes över
skogens ruiner. Den centrala delen av det forna lövkärret intogs däremot av halv-
limniska växtformationer, karakteriserade av Alisma plantago, Scirpus lacustris, Sparga-
nium sp., Sium latifolium, Nymphcca, Potamogeton m. m. samt simmande eller sub-
mersa Amblystegier.
Med den subboreala tiden följde stagnation i vattenstigningen, ev. även ett till-
fälligt, obetydligt sjunkande, och ett livskraftigt magnocaricetumkärr inkräktade en god del
av näset. Förhållandena blevo dock aldrig under subboreal tid så torra, att skog kunde
utvandra å kärret. Tvärtom vittnar den subboreala starrtorvens mäktighet om stigande
vattenstånd även under den subboreala tiden, uppenbart beroende på överstjälpningen.
Vid den subatlantiska tidens inbrott vällde en arm av Stångån in över näset, från
den å ostsidan belägna rullstensåsen nedspolande meterdjup sand över resterna av kärret,
därigenom bevarande det mot ytterligare förstöring. A den mer skyddade västra sidan
av näset synes dock ett öformigt parti -av det subboreala starrkärret hava persisterat, ehuru
det underkastats oupphörliga, kanske ständiga översvämningar, såsom den rikligt inmängda
sanden och de talrika limniska diatomacéerna utvisa.
Stubbkärrvikens2 torvav/agringar (9. Tavla 3). C. 3,5 km. OSO om föregående lokal
tinnes å halvön väster om Kärra en vik, utfylld av sublakustrina torvlager, som mycket
likna dem i Hackel-Hallstadviken av Järnlunden. I den ett par till tre hundra meter
breda, av holmar och skär skyddade Kärraviken Annas liksom i Hackel-Hallstadviken stora
mängder, säkert tusentals, tallstubbar pä sjöbottnen ut till vikens mynning och ned till
c. 1,5 m. under vattenytan, medan torv fortsätter ännu ett gott stycke ut och ned.
1 Uteslutet torde dock ej vara, att det funna fröet av Najas jlexilis insvämmats i lagunen från annan
lokal. Det sällskap, vari Najas flexilis här förekommer, talar dock för sedentärt ursprung.
2 Av befolkningen använd benämning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
