Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
Yttre delen av lövkärrtorven vilar direkt på gyttjan men är här i sin understa del
gyttjig och stranddyartad. Här hava vid p. 9 på gränsen mot den underliggande gyttjan
träffats bl. a.:
Carex sp. — fruktgömmen. Tilia eurnpcea — 1 frukt.
Scirpus lacustris — frukter. Isoetes lacustris — sporer.
Stratiotes aloides — bladtaggar.1
På lövkärrtorven följer med skarp kontakt inom kärrets centrala del en starkt gyttje-
blandad Equisetum limosum-torv med Nymphcea-frön, limniska diatomacéer, spongier,
entomostraeéer m. m., som längst i söder övergår i en dyig magnocaricetum-iorv, mot
norr i riktning mot sjön däremot i gyttja. Equisetum-, resp. mngnocaricetum-torven täckes
slutligen av ett tunt lager svämlera, utåt övergående i gyttja med rik cLiatomcicé-flora,
vari bl. a. Stephanodiscus astrcea ingår.
Borrningar ute i viken hava visat, att ända ut till mynningen, där större djup vid-
tar, råder c. 4 m. djupt vatten, därpå gyttja ned till 10 m. -j- under l.v.y. 1 gyttjan
kunna dock urskiljas olika skikt, korresponderande mot de olika lagren i kärret: överst
en 2 m. mäktig ljusbrun-grönaktig gyttja, motsvarande Equisetum-torven, därpå en unge-
fär lika mäktig mörkbrun detritusgyttja, motsvarande alkärrtorven, och slutligen åter en
ljusbrun-grönaktig gyttja, motsvarande den rikligt växtförande gyttjan i kärret med Rumex
rnaritiinus, som även här förekommer.
Slutligen meddelas en tabell över pollenfrekvensen inom olika lager, härrörande
från p. 7.
STÅNGÅNS VATTENOMRÅDE.
Avlagring . . .
Boreal
ssväm-
torv>.
Boreal-atlantisk-subboreal
detritusgyttja.
Sub-
boreal
kärrdy.
Subboreal lövkärrtorv. Suhatlantisk
Equisetumtorv.
Meter under ytan 9,25 8,75 8,25 7,75 7,25 5,75 4,75 3,75 3,25 2,75 2,25 1, 75 1,25 0,75
a. a. % a. a. % a. a. * a. a. * a. a. % a. a. % a. a.| % a. a. % a. a. % a. a. % a. a. % a. a. a. a. % a. a. %
Alnus............... 2 8 6 21 17 21 12 16 12 13 10 22 20 32 25 14 11 15 15 6 7 4 5
Betula .... 26 8 18 17 32 21 20 16 24 14 16 12 6 5 9 S 9 7 10 8 9 9 14 16 7 0 10 11
>Corylus’ . . . (3) (D (9) (•9) (11) (« (13) (10) (10) (ö) (33) (95) (5) (4) (5) (5) (11) (9) (11) (9) (2) (2) (19) (22) (5) (6) (1) (1)
Picea............... —1 1 1 3 2 3 3 4 5 10 13 14 16
Pinus ...............
C
O
o
92 84 81 92 68 79 62 120 69 77 60 951 72 64 60 66 51 78 61 67 66 57 66 58 74 58 66
Quercus .... — I — I — I 3 I 1 I 9 I 10 8 I 14 | 16 I
5 1 4 I 3 ] 2 i
Tilia............... — - — - — f 2 — 5 — 5 10
r 4
r 2
r 5
\l6
4
r / 7 — —
I 4
— | 2
TJlmus .... 3 1 3 1 7 1 2 1 3 3 1 2 J 4 1 2 1 1 — 1 —
Summa miioo 104 100 135 100 120 700 173 100 130 100 131 100 108 /00 129 700 129 700101 100 80 700 78 700 88 700
»Svämtorven» med tall, björk, »Corylus», sälg och dvärgbjörk etc., torde hava an-
hopats vid dåvarande strand i eller omedelbart under lågvattenlinjen (jfr L. v. Post 1909 b,
s. 634). Yid p. 4, 5 och 7 förekom driftavlagringen på ett djup av 8,75—9,25 m. under
l.v.y. Utanför p. 7 nedgick den än djupare. Lågvattenytan vid tiden för dess bildning
har med all säkerhet nedsjunkit omkring 9.25 m. lägre än nuvarande l. v. y. Den ytterst
fossilrika gyttjan däröver har avsatts i ett med Nymphcea, Nuphar, Myriophyllum, Spar-
1 Jfr WlTTE 1905.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
