Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde - Bjälebokärret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76 UNO SUNDELIN.
Lövkärrtorven (p. 4—6) överlagrades däremot av
0,25—0,5 m. Equisetum limosum-torv, varpå följde
0,25—0,5 m. Lergyttja med frukter av Sparganium ramosum rikligt, jämte dia-
tomacéer, entomostracéer, spongier.
Granpollengränsen träffas i de inre partierna i skogsmyllans övre del men sjunker
utåt, så att den vid p. 6 ligger under 1. t. k. L. t. k. -befinner sig i de inre delarna
(p. 1—5) 0,45—l,o m. under 1. v. y. men faller närmast sjön (p. 6) hastigt till c. 2,2 m.
under densamma. Detta plötsliga sjunkande i abiegn tid beror uppenbart på nedpress-
ning av gungflytorven, som bildats av under subboreal tid utträngande Amblystegium-
formationer, ev. också på submers torvbildning. Kärrets inre partier, där granpollen-
gränsen befinner sig i skogsmyllans övre del, äro däremot uppenbart igenvuxna under
boreal tid, och den boreala 1. t. k., som vid p. 2—4 med säkerhet icke rönt deformation,
utvisar, att lågvattenståndet, under det igenväxningen här pågått, sjunkit från c. 0,45 till
c. 0,8 m. under 1. v. y. Vid p. 5, där kontakten mot gyttjan bildades av gungflytorv,
och där gyttjan var ganska mäktig (0,6 m.), har däremot nedpressning (liksom vid p. 6)
antagligen förekommit. Igenväxningen torde här hava ägt rum under senboreal eller
atlantisk tid.
Magnocaricetum-torvlinsen vid p. 2 och 3 visar otvetydigt på ett under atlantisk tid
stigande vattenstånd. De yngsta lederna i lagerföljden: Equisetum limosum-torven oeh
lergyttjan hava alldeles samma utseende som i Sillstad- och Hornsbergskärren vid Asunden
och äro uppenbart också betingade av samma orsaker som där.
Bjälebokärret (15. Tavla 4) i Ammerns sydligaste hörn, som liksom föregående kärr
efter sjösänkningen lagts under plogen, visar följande lagerföljd:
I. Lera, överst sandig eller grusig.
II- 0—1,25 m. Gyttja med Potamogeton sp., Scirpus lacustris m. m.
III. 0,75—1,25 m. Kärrtorv, i de periferiska delarna (p. 6 och 7) övergående i
lerdy med Amblystegium giganteum*, A. fluitans*, Astrophyllum punctatum* (p. 3), Ca-
rex sp., Menyantlies trifoliata, Comarum palustre, Solatium dulcamara (1 frö vid p. 2),
Scirpus cfr Taberncemontani (frukter), Equisetum limosum m. m.
IV. 1—3 m. Lövkärrtorv, mycket hydrofil, i synnerhet mot kanterna dyartad.
Amblystegier allmänt, Sphagna här och var, frukter av Carex sp., frön av Comarum,
fruktstenar av Rubus idceus, stamdelar av Equisetum, Pinnularia, spongier m. m.
V. c. 0,5 in. Skogsmylla, dock endast i de inre delarna (p. 1—5) och utan tydlig
gräns mot föregående lager, med tallstubbar här och var. Många sådana lära vara bort-
brutna. Mellan detta och föregående lager inkilar längst i väster en intill meterdjup ut-
svämmad lins av lera (p. 1 och 2). Denna har ev. den genom kärret flytande lilla ån att
tacka för sin uppkomst. An rinner nu c. 400 m. ostligare men har möjligen denna tid
här följt laggen.
VI. c. 0,25—0,5 m. Genom odling fullständigt destruerad torvmylla (troligen
bildad av sjötorv och magnocaricetumtorv) i kärrets inre delar (p. 1—5). Närmre sjön
(p. 6 och 7) ekvivaleras denna torvmylla av lika mäktig lergyttja (eller sjödy) med
entomostracéer, Daplmia cfr pulex m. in.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
