Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde - Gassemålakärret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STÅNGÅNS VATTENOMRÅDE. 77
Granpollengränsen befinner sig i de inre (och djupare) delarna av kärret (p. 1—5)
på gränsen mellan alkärrtorven och skogsmyllan, men sjunker utåt sjön allt djupare ned
i alkärrtorven för att längst ut (p. 7) träffas i den här på grus eller lera vilande
kärrdyn.
L. t. k. nedgår i de djupaste delarna (p. 4) omkring 4 ra. under 1. v. y. Här är
emellertid den underliggande gyttjan mer än meterdjup och torven gungflyartad, varför
med all sannolikhet någon nedpressning förekommit. Däremot kan 1.1, k. vid gyttjans
utkilande i kärrets inre del (p. 3) med visshet antagas markera lågvattenståndet under
äldre boreal tid. Här nedgår 1.1, k. c. 2,7 m. under 1. v. y. i Ämmern. Vid p. 5 nedgår
den här något yngre 1.1, k. c. 2,5 in. under 1. v. y. I kärrets yttre delar (p. 6 och 7)
vilar hydrofil kärrtorv direkt på överst grusig lera, vars yta når upp till c. 2,2 m. under
1. v. y. Vid p. 7 påträffades ett 5 cm. mäktigt sandlager med frukter av Scirpus lacustris
och Rumex sp., fruktstenar av Sparganium sp. samt frön av Menyanthes trifoliata. Denna
sand har möjligen hitsvämmats under äldre subboreal tid, då v. y. i Ämmern här ev. ned-
sjunkit till denna nivå. Denna del av kärret torde nämligen, att döma av granpollen-
gränsen, hava igenvuxit först under subboreal tid, då lågvattenytan här synes hava ned-
gått c. 2,2 m. under nuvarande 1. v. y. — en siffra, som dock förefaller väl hög.1 L. t. k:s
stigande mellan p. 4 och 5 från c. 4 till c. 2,7 m. under 1. v. y. har möjligen samband
med den atlantiska stigningen av vattenståndet. Ev. stiger kontakten ytterligare mellan
p. 5 och 6, något varom de alltför glesa borrningarna icke giva upplysning. Under boreal
tid bör, som av det sagda framgår, vattenytan i den igenväxande Bjäleboviken vissa delar
av året hava isolerats från sambandet med Ämmerns vattenyta. Som den stängande ler-
barriären emellertid var av ringa höjd och måhända även genomskuren av en bäckfåra,
bör vattnet ofta sköljt in från Ämmern, varför man torde kunna förutsätta, att vattnet
i Bjäleboviken åtminstone i regel befunnit sig i nivå med vattenytan i Ämmern. Detta
bekräftas av lagerföljden i
Gassemå/akärret (16) mittemot Bjälebokärret på motsatta sidan av Ämmern. Detta
kärrs yttre, delvis sublakustrina delar skyddas av en utanför liggande holme och hava
förmodligen på grund härav liksom de inre delarna igenvuxit redan under boreal tid.
Kärret är även här tillräckligt djupt för att tillåta utbildandet av en boreal 1.1, k. Lager-
följden vid mynningen av kärret, ett 50-tal meter från stranden var denna:
I. Lera.
II. 0,i5 m. Gyttja med fruktstenar av Potamogeton natans, frukter av Scirpus
lacustris och ett frö av Montia fontana. (Dessutom entomostracéer, spongier m. m.)
III. 1,5 m. Kärrdy med Amblystegium-fragment samt fruktgömmen av Carex jili-
formis, ävensom rester av sphagnacéer. Utan skarp gräns mot följande lager.
IV. 1,75 m. Dyig radicelltorv med alved.
\. c. 0,25 m. Genom odling destruerad torvmylla.
L. t. k. nedgår även här c. 3,o m. under 1. v. y.
1 Kftrrtorven är ock här av ytterst hydrofil beskaffenhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
