Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STÅNGÅNS VATTENOMRÅDE. 79
. O
I början av juli 1793 stod v. y. i Asunden, som nämnt, c. 2,5 m. högre än nuvarande
1. v. y. Detta torde varit betydligt högre än det naturliga högsommarvattenståndet, som
dock med säkerhet nått 1,5 å 2 m. över nuvarande 1. v. y., medan den naturliga låg-
vattenytan på sin höjd nedgått till c. 1 m. över nuvarande 1. v. y.
Den av granithällar bildade naturliga pasströskeln i Rimforsa ström befinner sig, som
sagt (s. 41), djupast c. 0,3—0,r m. under 1. v. y., alltså c. 1/2 m. lägre än den ursprungliga
pasströskeln vid Brokind (sid. 43), som alltså kan anses även som Asundens naturliga pass-
tröskel. Under den boreala igenväxningens dagar, ävensom senare, har dock, som av det
föregående framgått (se sid. 50), Åsundens passpunkt varit förlagd till Rimforsa ström.
Fig. 26. Rimforsa före och efter kanalhygget.
Den breda och djupa kanal, som vid kanalbygget i mitten av 1800-talet grävdes genom
lersänkan ett par hundra meter öster om Rimforsa ström (fig. 26), utgör numer Åsundens
egentliga utflöde, medan det ursprungliga utloppet nedsjunkit till en obetydlig, 3 å 7 m.
bred biå, som dock fortfarande alla tider på året för vatten. I kanalen äger Åsunden
ett tillräckligt brett och djupt avlopp, som omöjliggör den forna vattenstagnationen, och
varigenom Åsundens och Järnlundens vattenytor bringats till praktiskt taget samma nivå.
Den starka ström, som vanligen och i synnerhet om vårarna kan förmärkas särskilt i
Rimforsa ström, visar dock, att någon nivåskillnad alltfort råder.
Slutligen skall vidröras en sak, som icke kan förbigås vid behandlingen av Asun-
dens avloppsförhållanden. Tuneld omtalar nämligen i sin geografi, att en borg med vall-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
