Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde - Åsundens och Ämmerns avloppsförhållanden och vattenstånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78 UNO SUNDELIN.
Åsundens och Ämmerns avloppsförhållanden och vattenstånd.
Asundens avloppsförhållanden hava redan i samband med Järnlundens något vid-
rörts. Det är omtalat, att Åsunden före kanalbygget ägde endast ett trångt utlopp: den
blott c. 12 m. breda Rimforsa ström,’ vari tidigare fanns ett ålfiske, för vars skull sten-
fyllning till mer än 1,5 m:s höjd ditförts. Detta ålfiske raserades emellertid, och fyll-
ningen bortfördes i början av 1800-talet (mellan 1805 och 1812). Dels på grund av
detta ålfiske, dels på grund av uppdämningarna vid Brokind bör Åsundens liksom Järn-
lundens vatten hava befunnit sig åtskilligt högre, än vad de naturliga avloppsförhållandena
skulle hava medgivit. Alltifrån mitten av 1600-talet förekomma ock, som nämnts, ideliga
klagomål frän Åsundens strandboar över för högt vattenstånd, som ansågs orsakat av de
nämnda inrättningarna. Vattenhöjden i Åsunden under slutet av 1700-talet äger man,
som redan anförts, möjlighet att säkert bedöma, tack vare Wallbergs undersökning 3—5 juli
1793. Såsom i annat sammanhang (s. 41—42) utretts, befann sig vattenytan i Äsunden vid
nämnda tillfälle c. 2,5 m. högre än nuvarande 1. v. y. samt den dåtida högvattenytan c.
3.3 m. högre än samma v. v. Genom ombyggnaderna vid Brokind i början av 1800-talet
(s. 39—40) samt raserandet av ålkistan i Rimforsa ström måste Asundens vatten hava under-
gått en sänkning. Detta torde dock huvudsakligen hava gällt »medel»- och lågvattenstånden,
i mindre grad högvattenståndet. Detta synes framgå därav, att klagomålen och pro-
cessandet fortsätta även under förra hälften av 1800-talet,1 ävensom av^de lavränder efter
äldre vattenstånd, som ännu finnas bevarade å block och klippor vid Åsundens stränder
upp till c. 3 m. över 1. v. y., och som med all säkerhet härstamma från årtiondena när-
mast före kanalbygget.
Vattenståndsamplituden i Åsunden med dess enda trånga utlopp bör helt naturligt
före kanalbygget hava varit betydligt större än i Järnlunden med dess tvenne eller trenne
avloppsarmar, vilkas sammanlagda bredd översteg bredden av Rimforsa ström icke mindre
än c. 8 gånger. Att så varit fallet, framgår också av såväl det WALLBERGska protokollet
som senare rättegångshandlingar. I slutet av 1700-talet befann sig sålunda, som förut
(sid. 42) visats, högvattenytan i Asunden c. 0,7 m. högre än i Järnlunden, medan lågvatten-
ståndet i Åsunden icke sällan sjönk till nära nog samma nivå som därstädes.2 Härav
kan man sluta, att den årliga vattenståndsamplituden i Äsunden varit inemot c. 0,7 in.
större än i Järnlunden. När vattenytan i Åsunden efter ålfiskets rasering i början av
1800-talet, varigenom i viss mån de naturliga avloppsförhållandena återställdes, om vå-
rarna fortfarande kunde stiga intill 3 m. högre än nuvarande 1. v. y., måste detta väsent-
ligen tillskrivas den trånga passagen vid Rimforsa, som icke nog hastigt förmådde genom-
släppa det tillströmmande vattnet. Till en viss grad böra dock även de permanenta upp-
dämningarna vid Brokind hava bidragit till vårvattenståndets höjd. Man kan emellertid
med säkerhet antaga, att även med elimination av Brokindsuppdäinningens förmodade in-
verkan högvattenytan i Åsunden bör hava nått omkring 2,5 m. över den nuvarande 1. v. y.
1 Vid mitten av 1830-talet pågick processandet som bäst, enligt vad som framgår av de digra rättegångs-
inlagor m. m. från denna tid, som finnas i Falkenbergska arkivet.
2 Enl. Wallbergs protokoll m. fl. handlingar i Falkenbergska arkivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
