Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STÅNGÅNS VATTENOMRÅDE. 95
Amblystegium flintans,
gigantenni,
» hneiffii,
» revolvens,
» scorpioides,
Astrophyllum cuspidatum,
» punctatum,
Hypnum trichoides,
Meesea triquetra,
Paludella squarrosa,
Pohlia nutans,
Biccardia pinguis,
Stereodon arcuatus,
Sphagnum teres.
I synnerhet hava Amblgstegiumarterna och Paludella varit torvbildande under denna
tid. Aven Sphagnum teres har flerstädes bildat torv (Viggbymossen m. fl.).
Vattenvegetationen var likaledes redan under en tidigare del av den boreala igen-
växningen rikligt representerad, järnte förut nämnda arter
Potamogeton pusillus.
Bumex maritimus (Sillstadkärret),
Sparganium ramoswm,
Isoetes lacustris,
Av buskar har träffats dvärgbjörk (Betala nana),
Alisma plantago,
Myriophylluni alterni/loruin,
Nuphar luteuni,
Phragmites communis,
Potamogeton crispus,
Pediastrum-, Scenedesmus-avter nr. fl.
som (reliktartat?) levat i Sillstadviken.
Något senare, när vattenståndet stod som lägst, strax innan den senboreala vatten-
stigningen började, växte i Järnlunden—Asunden—Atnmern eller vid dess stränder:
Ceratophyllum demersum, Lycopus europeeus,
Cicuta virosa, Najas flexilis,
Iris pseudacorus, Solanum dulcamara.
Från denna tid stamma också de första fynden av ek och lind.1 Jämte den rikligt
företrädda klibbalen (Alnus glutinosa) hava i lager från samma tid (liksom i atlantiska
lager) gråalen (Alnus incana) sällsynt iakttagits (jfr G. Andersson 1893 b o. 1894).
Vid slutet av den boreala igenväxningen av vikarna hade nästan alla växter, som
över huvud träffas fossila i dessa trakter, inkommit. 2 Under boreal tid och särskilt mot
slutet därav torde vattnet i sjöarna på grund av avloppslösheten ägt svag salthalt.3 Detta
synes framgå av förekomsten under denna tid (Berga-, Råsö-, Sillstadkärren) av etf flertal
för svagt bräckt vatten karakteristiska diatomacéer, isynnerhet gamla kontinentala former,
av vilka några endast äro kända från lakustrina brackvattensavlagringar i Ungern (enligt
A. Cleve-Euler), såsom
Amphora commutata Grun.
Cocconeis diminuta Pant.
Gomphonema intricatum v. fossilis Pant.
Navicula cryptocephala v. veneta (Kz.)
» costulata Grun.
Navicula Hasta Pant.
gastrum v. exigua Greg.
peregrina v. meniscus Schum.
Nitzschia Brébissonii W. Sm.
» Tryblionélla Hantzsch.
1 Lönnen liksom asken hava även sannolikt invandrat under denna tid. Deras pollen, som mer säll-
synt torde förekomma i gyttje- och torvavlagringarna, har dock ej med säkerhet identifierats. Lönnpollen, som
mycket liknar ekpollen, torde med den förstoring (objektiv V), varmed jag vanligen arbetat, åtminstone i regel
icke säkert kunna skiljas från ekpollen. Jag har emellertid längre söderut å småländska höglandet (vid Åsnen)
funnit makroskopisk lönn (frukter) tillsammans med Trapa natans i atlantiska lager. — Askpollen, som liknar
vissa Saliv-arters pollen, tror jag mig hava iakttagit i atlantiska lager.
2 Jfr Lindberg 1911 a, s. 55.
s Denna salthalt har naturligtvis icke uteslutande, kanske icke ens huvudsakligen, utgjorts av natrium-
klorid, utan bestått i en koncentration av i vatten lösliga salter över huvud.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
