Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102 UNO SUNDELIN.
ningar i mossen å vattendelaren, dels gjort avvägningar med tub såväl av Stångån vid
Storebrokröken med utgångspunkt från höjdsiffran 407 fot å generalstabskartan (kartbl.
»Vimmerby») vid landsvägskorsningen strax söder därom, som av mossen vid vattendelaren
med utgångspunkt från höjdsiffran 397 fot, c. xh mil SSO om föregående, där den från
vattendelaren kommande, till Åmån avrinnande bäcken skär häradsvägen.
Stångåns vattenyta omedelbart före kröken vid Storebro, ovan de här befintliga
vattenverken, befanns vid undersökningstillfället (d. 10 juli 1914) ligga c. 110,85 m. ö. h.
Vattenytan är här uppdämd inemot 1 m., varigenom, som förut nämnts (s. 12), skog i
ganska stor utsträckning blivit dränkt. Approximativt kan Stångåns ursprungliga yta här
sättas till c. 110 m. ö. h., medan passhöjden i Storebroforsen (som nu ej torde exakt
kunna bestämmas) legat högst c. 109,5 m. ö. h. Den ej avvägda vattenytan nedanför
fallet torde ligga omkring ett par meter lägre.
Byggnaden hos den å vattendelaren befintliga, nyligen utdikade mossen, sådan den
framgått genom ett flertal borrningar, är i grova drag följande. 1
På ett underlag av morän eller berg följer
I. 0,i —0,25 ra. Fin sand.
II. 0,7 —3,5 » Lövskogstorv med al- och björkstubbar.
III. 0,85—2,5 Mörk, huminös (äldre) Sphagnum-torv, seg av riklig Eriophorurn vagi-
natum, samt med tallstubbar i de perifera delarna, där lagret tun-
nar ut.
IV. 0,7 —2,25 » Ljus, föga huminös (yngre) Sphagnum-torv, vanligen utan stubbar.
Där mossen var som högst, befanns ytan ligga c. 119,6 rn. ö. h., medan mossens
djup här var c. 5 m. Sandbottnen befann sig alltså här c. 114,5 m. ö. h., moränbottnen
obetydligt lägre. C. 25 m. sydligare tränges mossen samman mellan berghällar till endast
c. 50 m:s bredd. Här befann sig mossytan c. 119,2 m. ö. h., medan en borrning visade
denna lagerföljd:
I. Hård morän (eller berg).
II. 0,5 m. Gulvit, sandig moränlera.
III. 0,i5 » Fin, mörkgrå sand.
IV. 0,7 » Lövskogstorv.
V. 2,5 » Mörk (äldre) Sphagnum-torv, rik på Eriophorurn vaginatum och med talrika
tallstubbar i övre delen (0,75—1,5 m. under ytan).
VI. 0,7 » Ljus (yngre) Sphagnum-torv, hopsjunken på grund av utdikningen.
Moränlerans yta befinner sig alltså här c. 115,i m. ö. h. Söder om detta pass
utvidgar sig mossen åter och fortsätter några hundra meter längre mot söder till härads-
vägen med höjdsiffran 397 fot. Här utkilar torven å morän c. 117 m. ö. h., och dalen
avstänges av en rullstensås samt i dagen gående bergknallar och morän. Där bäcken
skär häradsvägen, befinner sig den lägsta, av morän bildade pasströskeln mellan Stångåns
och Ämåns vattenområden. Söder om vägen blir nämligen lutning mot söder och star-
kare fall i bäcken. Bäckfåran är vid vägen nu fördjupad några meter i den hårda mo-
1 I den sydliga delen av mossen hava dock inga borrningar företagits.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
