Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STANGANS VATTENOMKADE. 107
Östersjöområdet, Skagerack och Nordsjön intogs av land,1 hava varit i långt högre grad
än nu ett fastlandsklimat med mindre luftfuktighet och molnbildning, varmare somrar
och ev. kallare vintrar. Häri har man utan tvivel att söka en av orsakerna till det lava
boreala sommarvattenståndet. Men även andra förhållanden torde tillkommit, ägnade att
framkalla ett torrt klimat under boreal tid. Vahl (1902) har sålunda gjort sannolikt,
att under istiden förändrade lufttrycksförhållanden gjort sig gällande i Nordeuropa i
sådan riktning, att en ökning av sydostliga och ostliga, d. v. s. torra vindar framkallats.
Vidare anser han »fastslaaet, at Isen under Steppetiden (i Mellaneuropa) hade forladt
storste delen af Mellemtyskland og trukket sig tilbage til Östersoens Kyster eller inaaske
snarerc noget kengere . Då var om sommaren temperaturmotsättningen mellan den istäckta
arealen och det isfria landet »meget stor, og der vil da have dannet sig ett barometrisk
Maximum over Skandinavien, inedens lavere Lufttryk har hersket over Mellemtyskland.
Af denne Lufttrykfordelning folger nordlige og nordostlige Vinde, der ifolge deres Her-
komst fra kolde Egne stadig paa deres Vej mod Syd ville viere bleven Gjenstand for
Opvarmning og deraf folgende Udtorring. Hele Landomraadet Syd for Isen har da haft en
tor og stormfuld Sommer» (Vahl 1902, s. 178). Detta torra och stormfyllda sommarklimat
torde även, om också i något mildrad form, av enahanda orsaker hava rått i södra Skandi-
navien under den tid, isen drog sig tillbaka genom mellersta och norra Skandinavien, och
så länge ännu en betydande landisrest kvarlåg i Norrland. I närheten av isen böra ock
de från densamma kommande vindarna hava rönt dynamisk uppvärmning och därmed
uttorkning, med andra ord haft karaktären av >glaciala fönvindar» (Tutkowski, s. 362 o.
363). Enligt I. Högbom (s. 497) synas dylika glaciala fönvindar, ännu när isen nära nog
nått isdelaren, ägt kraft att bilda dyner på 5 å 10 mils avstånd. 2 På Grönland spela
varma glaciala fönvindar en stor roll för landskapstypen och medeltemperaturen (Norden-
skjöld, s. 42).
Att det abnormt låga boreala vattenståndet först så småningom inträtt, att med
andra ord ett primatlantiskt skede med relativt högt vattenstånd förekommit tiden närmast
efter sjöarnas isolering ur issjön, har utan tvivel framför allt sin grund däri, att det bal-
tiska havets av smältvattenmassorna kalla vatten alstrat ett relativt kyligt och fuktigt
klimat i sin närhet. Allteftersom havet sjönk undan och fjärmades från de ifrågavarande
sjöbassängerna, upphörde eller minskades emellertid dess förmåga att direkt och indirekt
påverka vattenståndet i desamma, varför det boreala klimatet alltmer kunde göra sig
gällande. På grund härav sjönk vattenståndet i sjöarna kontinuerligt, avspeglat av sjun-
kande boreala limnotelmatiska kontakter. — Analoga förhållanden träffar man i nutiden på
södra Grönland, där enligt Nordenskjöld (1916, s. 38) det av drivis uppfyllda havet under
sommaren påtagligt sänker temperaturen i den yttre kustzonen, medan ju längre in i
fjordarna man kommer, sommartemperaturen trots den större närheten till landisen blir
betydligt högre än vid kusten. Nordenskjöld omtalar vidare, att på västsidan av Grön-
1 Detta torde varit fallet redan i senglacial tid. Jfr särskilt fyndet av Saliv polaris ock Betula nana
vid Selsö, Sjaelland, 7 danska fot under havsytan. G. Andersson 1893 a II, s. 41—42. Se ock G. De Geer
189G.
2 Jfr ock G. Andersson 1909, s. 55 m. fl. samt A. G. Högbom 1913, s. 90, där spåren efter ett torrt
under isavsmältningen rådande fönklimat omtalas från Jämtland och norra Finland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
