Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108 UNO SUNDELIN.
land »die Julitemperatur am Polarkreise iin Binnenlande, etwa 120—140 km. von dem
äusseren Meeresbande, aber in der Nähe des Binneneises, ganz abnorm warm ist und
wahrscheinlich zwischen 12° und 15° liegt. Die Windrichtung ist wie zu erwarten
tiberwiegend kontinental, im Sommer herrscht aber häufig Windstille mit heiterer Luft.
Dabei ist das Klima sehr trocken, und die Schneemenge ist offenbar auch im Winter
gering.» Vidare säges, att området »ist reich an abfiusslosen Seen zuweilen mit salzigem
Wasser...» De av Nokdenskjöld skildrade förhållandena i det nutida Väst-Grönland
synas alltså utgöra en god motsvarighet till de i Östergötland under primatlantisk och
äldre boreal tid rådande och kasta ljus över dessa. Medan Järnlunden etc. ännu be-
fann sig i primatlantiskt stadium, orsakat av Östersjöns isfyllda vatten, bar man sålunda
skäl förmoda, att boreala hydrografiska förhållanden redan inträtt i sjöarna längre in i
landet. Att så verkligen varit fallet, skall också den kommande framställningen visa.
Några forskare, såsom Munthe (1910 a, s. 130; jfr ock 1910 b, s. 1241), hava i
litorinasänkningen velat se den förnämsta orsaken till värmetiden, därigenom att klimatet
då skulle mildrats genom havets större utbredning, de genom Öresund och Bälten in-
strömmande salta och ljummare vattenmassorna och ev. på grund av Golfströmmens
ändrade läge. Det är också höjt över allt tvivel, att litorinasänkningen utövat ett betydligt
inflytande på klimatet, spec, i närheten av kusterna, och det synes uppenbart, att den
därmed samtidiga atlantiska stigningen av insjöarnas vatten väsentligen orsakats av denna.1
(Jfr Sernander 1893, s. 357.) Därigenom att vegetationsperioderna blevo längre — om
ock något svalare — och vintrarna mildare, torde ock betingelserna för vissa sydliga
växters trevnad hava ökats. Emellertid torde mina undersökningar, som av det föregående
bör hava framgått, i överensstämmelse med den särskilt av G. Andersson (t. ex. 1909,
s. 70) hävdade uppfattningen visat, att värmetiden utpräglat inträdde redan vid tiden för
Ancylussjöns högsta stånd, och att i varje fall sommartemperaturen torde hava nått sin
kulmen redan under senare delen av Ancylustiden.2
En synpunkt, som förtjänar framhållas, när det gäller att söka förklaringen till det
under boreal tid rådande låga vattenståndet, härrör från Wesenberg-Lund (1909). Enligt
vad han visat, genomlöpa sjöarna vissa karakteristiska utvecklingsstadier, av vilka det,
som han betecknat som »myxophycéistadiet», utmärkt bl. a. genom ofantligt rik algbildning,
vanligen närmast föregår igenväxningen. Detta stadium är, enligt Wesenberg-Lund,
alltid det varmaste, beroende på de stora mängder mörka, svävande partiklar, som då
finnas i vattnet, och som absorbera solvärmet. Detta stadium kan visserligen hava upp-
nåtts av en sjö, under vilket skede av postglacialtiden som helst, men bör väl av likartade
och ungefär lika gamla sjöar under eljes lika förhållanden nås ungefär samtidigt. Aven
torde en hög, för ett rikt organiskt liv gynnsam temperatur, ävensom ett kalktikt eller
eljest näringsrikt vatten m. m. påskynda »myxophycéstadiet». Dessa och ev. andra under
boreal tid föreliggande orsaker hava tydligen samverkat till, att de ifrågavarande sjöarna
eller deras vikar under denna tid i särskilt stor omfattning inträtt i »myxophycéstadiet»
1 En bidragande orsak till stigningen torde, som liera* gånger framhållits, sjöbassängernas minskade
porösitet hava utgjort.
2 Även Sernander har uttalat åsikten, att klimatet under boreal tid varit minst lika varmt som nu-,
ehuru han vill förlägga temperaturmaximet till subboreal tid (1. c.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
