- Project Runeberg -  Fornsjöstudier inom Stångåns och Svartåns vattenområden /
110

(1917) [MARC] [MARC] Author: Uno Sundelin - Tema: Geography, Småland, Östergötland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

110 UNO SUNDELIN.
å land ännu huvudsakligen karakteriserades av tall-, björk- och aspskogar, skulle väl
möjligen kunna vara den av G. Andersson (1896, s. 40), vad Cladium angår, framställda
förmodan, att dessa arter till en början varit mer köldtålande än nu. Kanhända ligger
förklaringen till en del däri, att de ifrågavarande växternas dåvarande ståndorter voro i
så ofantligt mycket högre grad än nu mättade med näringssalter, som när de upptagas
av växterna, öka det osmotiska trycket i cellerna och på grund därav göra växterna mer
motståndskraftiga mot temperaturväxlingar (se Hedlund och Åkerman). Sannolikt har
man också i det nämnda förhållandet att se ett utslag av samma motsats mellan luft- och
vattentemperatur, som givit sig till känna i de omdiskuterade Skånefynden av rätt tempe-
rerade vattenväxter (såsom Batrachium confervoides, Myriophyllum spicatum, Potamogeton
filiformis och proelongus) tillsammans med Saliv polaris och Dryas (Nathorst 1910, s.
11) och som av Wesenberg-Lund (1909, s. 462 ff.) till synes tillfredsställande förklarats
så, att vid våra breddgrader t. o. m. under y>Dryastiden och under mycket låg lufttem-
peratur temperaturen i sjöarnas litoralregion bör hava varit betydligt större och tillräcklig
för de ifrågavarande vattenväxternas trevnad. P. s. s. torde även senare, under det äldre
boreala igenväxningsskedet, vattentemperaturen i litoralregionen varit högre än lufttem-
peraturen (och isynnerhet å sjöarnas nordsidor. — Se s. 270—71), varigenom sydligare
vattenväxter och även de halvlimniska Cladium och Carex pseudocyperus kunnat spridas
även under en tid, då lufttemperaturen ännu ej tillstadde ekflorans invandring (jfr s. 34).1
Möjligt eller t. o. m. sannolikt är ock, att den skenbara motsättningen delvis samman-
hänger med olika spridningssätt, som tillåtit vissa växter att spridas hastigare än andra,
med andra ord att växtgränserna inom Östergötland under äldre boreal tid ännu väsent-
ligen utgjort spridningsgränser och icke varit betingade av klimatförhållanden.
Att Cladium liksom Carex pseudocyperus haft sin ojämförligt största utbredning
under boreal tid, sammanhänger emellertid, som redan anmärkts, icke blott med klimato-
logiska förhållanden utan med säkerhet också därmed, att näringstillgången under nämnda
tid varit betvdligt rikligare än senare, dels därför att vertikalavståndet mellan kärrsam-
hällena och den då mer än sedan näringsrika mineralbottnen ännu var ringa, dels därför
att vattnet under denna tid måste hava varit långt mera mättat med salter än under
något annat skede i sen- och postglacial tid, såväl emedan de tillströmmande vattendragen
runno genom ännu föga »urtvättade» marker, nyss stigna ur havet, som på grund av
avloppslösheten.
Att granen, som långt ned i subboreala lager överallt är representerad av sparsamt
förekommande pollen, vid tiden för det subatlantiska klimatomslaget hastigt började bli
allmän, sammanhänger helt visst med och bestyrker i sin mån den då inträdande klimat-
försämringen. Som Dengler (1912) visat, är granens utbredning i nutiden i första hand
beroende av vintertemperaturen på så sätt, att den fordrar en viss minimitemperatur för
att mogna sin ved (medeltemperaturen för februari månad mindre än 0° C.). I andra
1 Jfr Vahl 1906, s. 30, där det framhålles, att icke blott lufttemperaturen utan även »jordbundens
Varme og deu direkte Solstraaling» äro betydelsefulla för växterna (liksom för djuren). Att märka är, att det
ovan förda resonnemanget endast gäller de ifrågavarande växternas första spridning. I och med att torvbild-
ningen på allvar begynner, inträda andra ökologiska betingelser, då såsom Vahl (1. c. s. 31) säger: »den
koldeste af alle Bundarter er fugtig Torf.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jul 8 22:33:52 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fornsjo/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free