Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STANGANS VATTENOMRÅDE. 109
(eller ett detta motsvarande stadium), att döma av de därunder avsatta, under de boreala
limnotelmatiska kontakterna förekommande, på diatomacéer o. a. alger etc. ofantligt rika
detritusgyttjorna. Detta förhållande bör hava varit ägnat att ytterligare öka den även
därförutan av andra grunder höga temperaturen hos vattnet och därigenom bidragit till
de denna tid så rikligt förekommande sydväxternas trevnad och även — i någon mån —
till en större avdunstning och därmed lägre vattenstånd (jfr s. 61).
Sannolikt hava de flesta eller kanske alla de ovan nämnda faktorerna spelat in och
haft ett ord med i laget vid uppkomsten av vattenståndets och vegetationens växlingar
i och vid de studerade sjöarna, men varken var för sig eller alla tillsammans torde de
dock tillfyllest förklara de försiggångna förändringarna. Värmetiden, liksom dess prelu-
dium: isavsmältningen, måste, som kanske i synnerhet G. De Geers senaste undersökningar
(1916) giva vid handen, hava haft sin grund också i andra och viktigare, mera allmänna
klimatiska förändringar. Av de försök till förklaring av dessa, som framkommit, äro att
märka: förändringar i solvärmet,1 i atmosfärens genomtränglighet för värme (ev. genom
förändringar i luftens kolsyrehalt), i jordaxelns lutning i förhållande till ekliptikan och i
jordbanans excentricitet (N. Ekholm 1899 b, m. fl.).2 Det faller utom ramen för min
undersökning att ingå på någon diskussion över vilka av dessa möjligheter, som äger
största sannolikheten för sig, en diskussion, vartill jag f. ö. saknar ett flertal förutsätt-
ningar. Emellertid synas på grund av Ekholms beräkningar (1. c.) särskilt de perio-
diska förändringarna i jordaxelns lutning mot ekliptikan vara att räkna med. Sålunda
skall på grund av dessa ett gynnsammare klimat med åtskilligt längre vegetationsperioder
än f. n. hava inträffat i vårt land för något mer än 9,000 år sedan, ett mindre gynnsamt
för något mer än 28,000 år sedan. — G. Andersson (1909, s. 38, 39) har häri velat se
den egentliga orsaken såväl till istiden som till det postglaciala klimatoptimet.
Om än dessa förhållanden övat ett kanske väsentligt inflytande på klimatet, torde
de dock icke räcka till att förklara de försiggångna klimatväxlingarna. Detta gäller
framförallt övergången mellan subboreal och subatlantisk tid, som jag i överensstäm-
melse med Sernander, E. v. Post m. fl. (med i motsats mot G. Andersson o. a.)
anser mig hava funnit innebära en verkligt radikal klimatförsämring — från värme-
tidens sista, vad temperaturen angår dock något försvagade, skede till det subatlantisk-
recenta klimatet.
Vid förklaringen av detta klimatomslag torde ev. de 1800-åriga perioder av tid-
vattensbildande kraft, beroende på astronomiska konstellationer och solfläckar, som enligt
Pettersson (1914, s. 23—26) skola förekomma med ett maximum omkring år 400 f. Kr.,
komma i betraktande. (Se ock Wallen 1916, s. 68.)
Orsaken till att så sydliga växter som Cladium mariscus och Carex pseudocyperus
allmänt funnits redan under det äldre boreala igenväxningsskedet,3 medan vegetationen
1 Enligt Hildebrandsson (1915) tala emellertid åtskilliga förhållanden emot antagandet av förändringar
i solstrålningen såsom orsak till de postglaciala klimatväxlingarna. — Jfr ock N. Ekholm 1899 b, s. 363 ff. och
WALLÉN 1916, s. 57.
2 En mindre sannolik eventualitet vore solsystemets inträde i olika tempererade rum i världsrymden. —
Jfr Walther 1912, s. 57.
3 Båda arterna äro förut funna i mycket tidiga lager å Gottland, enligt Sernander (1894 a, s. 78) i
»subarktiska» lager, samt i Blekinge (G. Andersson 1893 a II, s. 11).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
