Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114 UNO SUNDELIN.
Medeltemperaturen bör givetvis vara i viss mån bestämmande för avdunstningens
intensitet. Wallen (1913) har också publicerat en del beräkningar över den senares
beroende av den förra. Enligt dessa beräkningar skulle sålunda arida förhållanden med
avloppslösa sjöar och utsinade vattendrag inträda, med andra ord »torrgränsen» överskridas
vid en årlig medeltemperatur av 1° C. och en årlig nederbörd av
» »
» »
» »
» »
» »
» 4°’
» 6° » » »
» 7° » » »
» 8° »
24°
»
»
»
100 mm
200
300
420 »
450
1,100 »
Sålunda borde under nuvarande temperaturförhållanden inom Stångåns vattenområde
avloppslöshet och utsinande inträda, om nederbörden nedginge till c. 300 mm. eller något
därunder pr år, alltså minskade med något mer än 230 mm. Såvida medeltemperaturen
varit 2° C. högre än f. n., skidle nederbörden behöva sjunka endast emellan 70 och 100
mm., för att arida förhållanden allmänt skulle inträda.
G. Andersson har, som bekant, (1902) på grund av hasselns forna utbredning ansett
sig kunna sluta, att under värmetidens optimum, som han förlägger till slutet av Ancylus-
tiden, högsommartemperaturen varit c. 2,4° C. högre än nu, och till liknande resultat har
W. C. Brogger (1905, s. 43) kommit genom sina studier över den fossila havsmollusk-
faunan vid Norges sydkust. Såvida temperaturen under värmetiden verkligen varit så
mycket högre,1 borde alltså arida förhållanden hava inträtt med nära nog samma neder-
bördsmängd som i nutiden. Under boreal och även subboreal tid har dock nederbörden
helt säkert varit mindre än nu, under boreal avsevärt mindre, medan den under atlantisk
tid sannolikt varit större än i nutiden. Genom den högre temperaturen framkallades emel-
lertid en större avdunstning, som motverkade vattenstigningen, så att även under atlantisk
tid lägre vattenstånd än i nutiden synes hava rått.
Walléns beräkningar äga dock helt naturligt endast relativ giltighet, om de än ge
O O O O O 7 CÖ
en god uppfattning om sambandet mellan temperatur och avdunstning. Eftersom i vårt
klimat ett närmare samband torde förefinnas mellan avdunstning och sommar- resp. hög-
sommartemperatur (jfr L. v. Post 1910) än mellan avdunstning och årliga medeltem-
peraturen, förefaller det, som om en beräkning av sistnämnda faktorers samhörighet skulle
kunna bliva ännu mera fruktbar. En sådan beräkning torde ev. komma att visa, att
avloppslöshet komine att inträda inom Stångåns vattenområde med dess höga sommar-
temperaturer redan vid åtskilligt större nederbörd än 300 mm. pr år.’2
1 G. Samuelsson (1915, s. 93 if.) har uttalat den åsikten, att de sedan värmetiden försiggångna gräns-
förskjutningarna för ett flertal växter icke behöva innebära en större temperatursänkning än c: 1,5° C., detta
dock under förutsättning att vegetationsperioderna på grund av ökat maritimt inflytande varit längre än nu.
2 Linköping har t. ex. under juni och juli mer än l, 2° C. högre medeltemperatur än Lund (under aug.
0,i” lägre), medan den årliga medeltemperaturen å den senare orten med nära 1 C. överstiger den å den förra
(Hamberg 1908). Vid Lund skulle sålunda enligt Walléns schema »torrgränsen» överskridas redan vid en
nederbördsmängd av nära 400 mm., medan den vid Linköping skulle inträda först när nederbördsmängden
sjunkit till 300 mm. pr år, trots att sistnämnda ort äger högre högsommartemperatur. — Detta förefaller
emellertid föga sannolikt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
