Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde - Södra Erlången—Juttern—Krön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STANGANS VATTENOMRÅDE. 115
1914 utgjorde årsnederbörden i Linköping endast 326,2 mm., medan samtidigt
medeltemperaturen, utgörande 7,9° C., med 1° C. översteg den normala.1
Man borde alltså, såvida Walléns uträkningar äro någorlunda riktiga, detta år
linna arida förhållanden i Linköpingstrakten. Detta fann jag ock till en viss grad vara
fallet. Flera sjöar i närheten av Linköping, såsom Teden, voro på sensommaren nära
nog utsinade med ett vattendjup i avloppet av endast några centimeter, andra, såsom
den lilla Värnasjön, stodo avloppslösa med helt torrlagt utlopp. Mycket egendomligt
förhöllo sig ett par jämförelsevis stora, med varandra sammanhängande sjöar (med en
sammanlagd längd av c. 8 km.), Svinstad- och Översjön, något mer än 1 mil VSV om
Linköping. Vid mitt besök här d. 5 sept. 1914 fann jag till min förvåning, att vattnet
i Svinstadsjöns utlopp, i stället för att rinna ur sjön med god fart strömmade in i den-
samma. På samma sätt rann vattnet från den enl. kartan 0,4 m. lägre belägna Svin-
stadsjön in i Översjön. Detta pågick oavbrutet under den tid av omkring 1 timme, jag
uppehöll mig vid sjöarna. Enligt en av mig gjord grov beräkning inrann i Svinstadsjön
0,i5 ä 0,2 m.3 vatten i sekunden. Förklaringen till detta fenomen, som enligt uppgift
ganska ofta inträffat ifrågavarande sommar, var, efter vad jag kunde finna, den, att c. V2
km. från avloppsåns utträde ur sjön förenade den sig med en från Vien m. fl. sjöar
kommande liten å, och då bottnen i avloppet från Svinstadsjön och hit ägde ingen eller
så gott som ingen lutning, kunde vattnet från Vien etc., när vattenståndet i Svinstadsjön
befann sig omkring passhöjd, delvis taga denna väg, i synnerhet när, som vid mitt besök
var fallet, vinden låg åt detta håll. Att den från Vien kommande ån överhuvud kunde föra
så mycket vatten, skylldes dels ett nyligen inträffat regn, dels att vatten vid en längre upp
i ån befintlig kvarn uppsamlades och kvarhölls för att vid behov och tillgång påsläppas.
Nederbörden i Linköpingstrakten 1914 var emellertid åtskilligt mindre än medel-
talet för Stångåns vattenområde i sin helhet, där den torde uppgått till c. 450 mm. (se
tab. s. 112). Samtidigt var temperaturen inom vattenområdet i sin helhet lägre (sanno-
likt minst V20 C., jfr tab. s. 113) än vid Linköping, oin än åtskilligt högre än den nor-
mala. Det fattades fördenskull något i förutsättningarna för, att arida förhållanden all-
mänt skulle inträtt inom Stångåns vattenområde.
Den 6 dec. anställde Hydrografiska Byrån en mätning av den framrinnande vatten-
mängden i Stångån vid Bjärka-Säby. Enligt godhetsfullt meddelande utgjorde den då
framrinnande vattenmängden, som icke torde varit den minsta under året, endast 2,o m.3
i sek. Detta såväl som de icke så få avloppslösa sjöarna inom Stångåns vattenområde
(liksom i åtskilliga andra landsdelar) detta år visa, att det dock icke fattades mycket i,
att »torrgränsen därunder allmänt överskridits och avloppslöshet inträtt så i små som stora
sjöar» (jfr Wallén 1916).
Södra Erlången—Juttern—Krön.
o
Dessa tre sjöar, som söder om Asunden fortsätta den av Stångån genomflutna sjö-
kedjan ned till trakten av Vimmerby, bilda liksom Järnlunden—Asunden—Ämmern en
1 Enl. Meterologiska iakttagelser i Sverige etc., s. 130.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
