Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde - Källsvikskärret - Södra Erlångens avloppsförhållanden och vattenstånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120 UNO SUNDELIN.
död Phragmites (lig. 32). I den västligaste, odlade delen av kärret täckes skogsmyllan
av 0,3 m. torvmylla, bildad av destruerad starrtorv.
L. t. k. nedgår i de inre delarna minst 1,25 m. under 1. v. y. Närmast sjön har
torven utkilat över gyttja, som till ett par meters mäktighet täcker leran. Ungefär meter-
djupt i denna eljest bruna—brungröna gyttja, omedelbart ovan granpollengränsen, före-
kom ett c. 5 cm. mäktigt ärggrönt, ockrarikt gyttjeskikt.
Källsvikskärret (19. Tavla 4.) strax norr om Ivällsvik, 1 km. norr om Erlångens syd-
spets vid Hällefors, utgöres av ganska obetydliga, huvudsakligen sublakustrina torvlager.
Underlaget bildas i västra hälften (p. 1 och 2) av sand, i östra av lera, på vilken sist-
nämnda följer ett intill 0,5 m. mäktigt lager lergyttja, rikt på vegetativa delar av Equise-
tuui limosum, Scirpus lacustris och Phragmites communis. I skärningens mitt (p. 3) är
lagerföljden därefter:
I. 0,35 m. Ljusbrun gyttja med frukter av Batrachium sp. och Potamogeton natans,
Amblgstegiumfr&gnient m. m.
II. 0,25 m. Gyttjig kärrtorv med Amblystegier, frukter av Cladium mariscus och
Batrachium sp.
III. 0,6 m. Magnocaricetum-torv, rik på frukter av Cladium mariscus.
IV. 0,5 m. Alskogstorv.
V. 0,5 m. Ljusbrun gyttja.
VI. (0,05 m. Vatten.)
Intill land vilar direkt på sanden lövkärrtorv, vari å 0,3—0,6 m:s höjd över sand-
bottnen magnocaricetum-torven inkilar, överlagrad av 0,6 m. alkärrtorv, som här (p. 2)
täckes av 0,i5 m. gyttja.
Strax ovan vattenbrynet funnos några tallstammar och stubbar i den svarta myllan,
mer eller mindre rubbade och nedsjunkna i densamma. Längst ut, på gränsen mellan
ett Equisetum limosum-bestknä och öppet vatten, utkilade den gyttjiga kärrtorven under
meterdjup gyttja.
Södra Erlångens avloppsförhållanden och vattenstånd.
Medan de nutida avloppsförhållandena äro lätta nog att utröna, har det däremot
varit så mycket mer invecklat att vinna klarhet i fråga om de förutvarande och ursprung-
liga. På grund av de vid olika tidpunkter framkomna planerna att reglera eller kanali-
sera den del av Stångåns vattensystem, som faller mellan Asunden och Vimmerby, och
som 1897—99 definitivt genomfördes, hava emellertid ingående undersökningar tid efter
annan företagits inom nämnda del av vattendraget. Härom föreligga en mängd utlåtan-
den, med vilkas hjälp det blivit möjligt att till en viss grad fixera tidigare vattenstånds-
och avloppsförhållanden.1
Vid regleringen 1897—99 anlades vid Erlångens utlopp vid Lögefall en hålldamm
med 5 dammluckor, varigenom vattentillförseln för Kinda kanal regleras. Djupet när-
1 Handlingarna finnas dels i K. Yäg- och Vattenbyggnadsstyrelsens arkiv, dels och framför allt hos gods-
ägare Dkangel å Väsby, Horns s:n. Å bägge hållen har jag beredvilligt lämnats tillfälle att taga del av de-
samma. Även har jag av sänkningsarbetets ledare, lantbruksingenjör SYLVAN, erhållit en del upplysningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
