Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde - Flakaskärningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kro’nsiw’s
134 UNO SUNDELIN.
börnsbro
till sjön utan skiljas från denna genom en bård av torvavlagringar. A Älöhalvön, som
skiljer Norra och Södra Krön, finnas även, liksom flerstädes kring Norra Krön, till sjön
gränsande, utbredda leravsättningar.
Sjöbottnen, vars konfiguration framgår av nedanstående
efter Guafström kopierade profil (fig. 40. Jfr tig. 39), bildas
1 allmänhet av en grönsvart, något geléartad gyttja, som till
2 å 3 m:s djup täcker det oftast av sand bestående underlaget.
Inom stora delar av sjön utgöres emellertid sjöbottnen av
torvbildningar av telmatiskt eller terrestriskt ursprung. Ge-
nom den stora sjösänkningen 1897—99 hava dessa torvlager
till stor del höjts ovan vatten och gamla skogsbottnar med
tusentals tallstubbar, som i årtusenden legat dolda under
vattenytan, hava åter bringats i dagen.
Genom de torvlager, som likt en nästan obruten, bre-
dare eller smalare marginal följer Kröns västra strand,
liksom genom torvavlagringarna å Älöhalvön, hava uppta-
gits en serie profiler ut mot, delvis också ut i och tvärs-
över sjön.
Flakaskärningen (23). Norr om Krön fortsätta torv-
lagren å ömse sidor av Stångån c. 3 km. upp till Flaka, där
ån, som hit äger omärkligt fall, passerar över ett bälte av
morän och berg, och där Kröns passpunkt är att finna.
Dessa torvbildningar blevo genom den stora regleringen i
slutet av 1890-talet torrlagda och hava till större delen
lagts under plogen. Lagerföljden kan i allmänhet omedel-
bart studeras längs Stångån, vars fåra vid regleringen vid-
gats och nedskurits genom torvbäddarna i den underliggande
leran och sanden.
I nordligaste delen av dessa torvbildningar, c. 150 m.
söder om torvens utkilande å morän och 300—400 m. söder
om bron över Stångån vid N. Flaka, finner man på östra
sidan av ån följande lagerföljd:
I. Seg, sandig lera.
II. 0,4 m. Gulbrun lergyttja.
III. c. 0,i m. huminös sjötorv, bildad av Scirpus
lacustris, Equisetum limosum och Phragmites communis mod
Aavstad -+
• Aid
Vod/ukt
Arönsruh/
immerbv
Fig. 39. Karta över Krön. Den pric-
kade linjen utmärker läget av nedanstå-
ende profil. Enl. C. A. Grafström.
S o Ava \vv’ow Vy jJuUISbé. Svm.dsVedtmssvmAet tTasstatwAen. SUragårt
I
10 O to 20 30 W SO 60 70 80 90 700 fbL
:t/00 O m> 3000 6000 7000 SOOO
Skala. fcrr-profHhäjd
0666 16600 17000tbt Skala far■profiUmujd
Fig. 40. Långsprofil genom Krön, visande bottnens konfiguration. Enl. C. A. Grafström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
