Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde - Stubbviken-Vennebjörkeskärningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIANGAN’S VATTENOMRÅDE. 141
Fragilaria construens cc.
» mutabilis c.
» brevistriata c.
Gomphonema acuminatum +.
Melosira italica r.
Navicula cincta r.
» radiosa c.
Navicula vulpina cc.
Neidium affine v. amphirhyn-
clius r.
Nitzschia denticula c.
Finnularia brevicostata c.
* cardinalis c.
» major c.
Finnularia streptoraphe v. »«/-
wo»* c.
Stauroneis phoenicenteron c.
Surirella elegans r.
Synedra ulna + .
Tabellaria fenestrata c. etc.
Telinatisk eller semiterrestrisk torv nedgår till samma djup i mossen som ute i sjön,
varierande mellan 2,75 och 3,25 m. under 1. v. y. Lika djupt måste lågvattenytan vid tiden
för igenväxningen hava nedgått. 1
©O ©
Stubbviken-Vennebjörkeskärningen (29. Tavla 5). Sydvästra stranden av Krön — när-
mare bestämt den c. 2 km. långa sträckan N. Fogelhem—Stubbviken — är besatt med
otaliga spetsiga tallstubbar,2 blottade vid den sista stora sänkningen. Stubbar förekomma
även flera hundra meter utanför stranden oeh ned till c. 1,75 m. under lågvattenytan. I
tusental anhopade, ej sällan ovanpå varandra med de övres rötter inslingrade i de undres,
förekomma tallstubbarna i den s. k. Stubbviken mellan en holme oeh fastlandet c. V2 km.
norr om sjöns sydspets (se tig. 1). Från denna viks inre del till Vennebjörke, c. 2 km.
nordost därom på motsatta stranden av Krön, har jag upptagit en profillinje. — Rörande
lagerföljden längs denna hänvisas till den meddelade profilen. Endast några anmärkningar
må bifogas densamma.
Det svagt undulerande underlaget utgöres allestädes av sand. Den starrmossetory, som
bildar huvudmassan av torven, leder sitt ursprung från »mycket fuktiga associationer» (Mei.in)
med Sphagnum efr amblyphyllum* och Sph. cfr apieulatum* (p. 5, 3,5 m. under 1. v. y.).
P. 8, ett till två hundra meter norr om den omtalade holmen, har träffat en från
denna några hundra meter mot norr utskjutande sublakustrin kil av starrmossetorv. Vid p. 7,
mellan holmen och västra landet, finnes en ränna i torven, fylld med en c. 3 m. mäktig, grön-
svart gyttja, rik på Fragilarior, men även på plankton-Melosiror (Melosira italica, Ål. undu-
lata m. fl. ymnigt). Under denna gyttja vilar på sanden 0,25 m. ytterst radicellrik Fragilaria-
gyttja, vari endast enstaka planktonarter träffats. — Samtliga mellan p. 3 och 6 befintliga
1 Mellan Krönsborg och mossen tinnes i sjön en dubbel rad av i dyn lodrätt nedslagna 0,2—0,3 m.
tjocka stockar på 3—4 m:s inbördes avstånd så i längd som bredd. Tydligen äro de bropelarna till en gammal
bx-o. På öns högsta krön syntes lämningarna efter en rektangulär stenbyggnad, måhända en s. k. »kärna».
Sannolikt härröra dessa fornminnen från medeltiden eller möjligen från vikingatiden. — Craelius (liksom Tuneld)
omtalar (s. 42—44) dessa »pålar i siöen, på hvilka förmenas hafvva warit en bro till en wid pass 100 alnar
därifrån belägen liten holme, hwilken kallas Krönsborg». Vidare säges, att »ifrån denna bro synes lika som en
wäg twärt öfwer mässen» till en »i fyrkant upkastad jordwall, utom hwilken är en graf», vilka fornminnen
skulle ligga på en norrifrån i mossen nedskjutande udde, »hwar ifrån samma wäg widare gått till kullen kongs-
lada eller kongslader». (Troligen åsyftas därmed den med »domarering» försedda s. k. Grötkullen e. V2 km.
norr om S. Vi kyrka.) »Dessutom», säger Craelius, »förtienar måssen att beskådas in emot Ivarsudde och
Krönsborg; emedan där synes uti honom lika som grundritningar efter gator och Hustomter, så att, om måssen
ej wore så mycket sank, kunde man lätt falla på den tanekan, att där warit en liten Stad eller stor By på
samma ställe; men emedan ej annat än dy kännes, då man föi-söker bottnen, och man ej heller blifwit warse
någre pålar, på hwilka husen kunnat hafwa warit byggde, så kan man icke med wisshet sluta något om dess
besynnerligheter,––––––-» 0. s. v. Jag kunde ej finna något spår efter den av Craelius omtalade vägen —
som med hänsyn till bron dock utan tvivel existerat — lika litet som efter hans »hustomter». En mer in-
gående undersökning från arkeologiskt håll vore emellertid att rekommendera.
2 Sernander (1892) uppger efter Lindström, att granstubbar funnits i Krön. Det är ock möjligt, att
sådana där finnas, ehuru jag ej iakttog några.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
