Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde - Kröns avloppsförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146 UNO SUNDELIN.
boreal tid. Enligt Baumann (s. 157 ff.) förekommer nämligen i en del av Bodensjön,
den s. k. Untersee, på några lokaler på ett djup av c. 0,4—1,2 m. Najas marina v. inter-
media, Najas minor och Najas flexilis — de båda sistnämnda dock ytterst sällsynt.
Jämte dessa växa Nitella och Chara, ett flertal Potamogeton-arter, Alisma graminifolium,
Hypnum scorpioides m. m. — alltså en nästan fullständig motsvarighet till artkombina-
tionen i Vimmerby fornsjö! Najas marina uppges ock såsom förekommande i Scirpus
lacustris-bestånd samt ned till ett djup av 3,2 m. under vattenytan. Bäst säges den trivas
»in stillen seichten Buchten, an sandig-schlammigen Umtiefen» (1. c. s. 152). Den synes
föredraga något större djup än Najas flexilis, vilken »biidet keine eigentlichen Bolster
(findet sich aber mit unter in solchen von N. minor)’
, vielmehr liegen die lockern, aus-
gebreitet-niederliegenden Pflanzen, deren Stengel eine Länge von 2—10 cm. erreichen, im
weichen Schlamme fast ganz vergraben, und gucken kaum mit dem Vegetationsspitzen
aus ihren Versteck hervor» (1. c. s. 162).
Kröns avloppsförhållanden.
Från Kröns nordspets till det c. 3,5 km. norr därom belägna Strömsbropasset vid
N. Flaka framflyter Stångån, som redan nämnts, genom kärrmarker lugnt serpentinise-
rande och utan märkbart fall. Vid Strömsbro har Stångån att passera en c. 250 m.
(i »Högvatlmyta år 1807
b . Medehmtenhg/J.
c . Låi?\ atten\ta år 1887
g * Lage forföreslagna. bottmlirgen.
Skala, fbrprofiUtojd.
fffm Sm Om__________ __________ itfm
teovm ’&»’< £M’ ’tioom flivm
.VkaLi GrjjrotUUmgd
Eig. 45. Profil genom passen mellan Krön, Juttern och Erlangen. Enl. A. Lagberg 1890.
lång sträcka av morän och berg och får här ett något stridare lopp för att sedan åter
bliva omgiven av kärrmarker, lugn och serpentiniserande. C. 1,5 km. norr om Ströms-
bropasset inträder Stångån ånyo på morän och berg, bildande två nu i det närmaste ut-
plånade strömmar, kallade Mele- eller Mellanströmmen och Skvalet. Kort därefter utfaller
Stångån genom Brännakärret i Juttern, c. V2 mil norr om utflödet ur Krön. Hela denna
sträcka är Stångån upprensad och bottnen i synnerhet i de nämnda trenne passen ansen-
ligt fördjupad.
Dessa rensningar hava tidigt påbörjats. Enligt Aldén (s. 33) skall general Pechlin
under senare hälften av 1700-talet hava gjort ett försök att sänka Krön, vilket dock icke skall
hava krönts med någon vidare framgång. Det är f. ö. möjligt, att det är det förut (s. 135)
omtalade av Pechlin grävda utloppet från sjön örn: Peehlins grav, som åsyftas. Härför talar
det av Aldén återgivna yttrande, som en på kanalen arbetande dalkarl säges hava fällt
till Pechlin: »Förr blir jag kung, än du får vattnet att rinna i detta dike.» — Vid mit-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
