- Project Runeberg -  Fornsjöstudier inom Stångåns och Svartåns vattenområden /
145

(1917) [MARC] [MARC] Author: Uno Sundelin - Tema: Geography, Småland, Östergötland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STÅNGÅNS VATTENOMRÅDE. 145
Av denna tabell synes framgå, att större delen av torvmassan (närmast vid p. 2, men
helt säkert också vid övriga punktprotiler) är av abiegn ålder, medan den fossilrika gyttjan
i botten med Najas marina f. microcarpa och N. jlexilis etc. är av sen prteabiegn ålder.
Eftersom ekfloran varit fullt utvecklad redan, när den understa centimetern av den föga
mäktiga gyttjan avsattes, är det uppenbart, att hela den försumpning av sandslätterna
kring Vimmerby, som varit anledning till uppkomsten av Vimmerby mader, är av jäm-
förelsevis ungt datum, härstammande från en framskriden del av värmetiden. — När den
boreala igenväxningen av den närbelägna Krön försiggick, hava helt säkert de sand-
slätter, som nu intagas av Vimmerby mader, varit en till stor del trädlös sandstäpp,
varigenom Stångåns oansenliga flöde kanske om vårarna sökt sig fram mellan sandkullarna
för att dock snart åter sina ut i sanden. Tack vare den pågående olikformiga land-
höjningen höjdes emellertid den norra delen av området i fråga alltmer i förhållande till
den södra, och eftersom Stångån på grund av sin obetydliga vattenmängd ägde ringa
erosionsförmåga, förmådde den icke att nederodera sin fåra i motsvarande tempo, varför
så småningom, kanske på övergången mellan boreal och atlantisk tid eller eventuellt
ännu något senare, en grund sjö — Vimmerby fornsjö kan den kallas — uppstod.
Denna grunda, varma sjö intogs redan från början av en rik och säregen vegetation,
vari Najas marina (f. microcarpa) och Najas Jlexilis (ev. införda genom sjöfågel) spelade
en framskjuten roll jämte Potamogeton, Nymphcea, Chara, submersa Amblystegier m. m-
Att en mikrokarp form av Najas marina här utbildats — alla de funna fröna äro mikro-
karpa med fullständiga övergångar från f. typica till f. ovata (se bild 27—30 å tavla 1)
— har utan tvivel samband med det ringa vattendjupet i Vimmerby fornsjö.1 — Under
subboreal tid igenväxte emellertid Vimmerby fornsjö allt fullständigare. Hydrofytvegeta-
tionen med AA/as-arterna et consortes fick vika för från stränderna eller från öformiga
ruggar i sjön sig utbredande växtformationer med Scirpus lacustris, Equisetum limosum
och Carex filiformis, åtföljda eller efterföljda av många andra arter, såsom Alisma plan-
tago, Caltha palustris, Carex ampullacea, Menyanthes trifoliata, Ranunculus repens etc.
Att igenväxningen försiggått på det skisserade sättet från en mängd centra, torde framgå
av limnotelmatiska kontaktens oregelbundna förlopp. Vid tiden för granens invandring
i trakten torde hela eller så gott som hela forngölen hava försvunnit och efterträtts av
ett magnocaricetumkärr, vari Carex filiformis utgjort karaktärsarten. Under den alltfort
pågående, ehuru småningom avstannande olikformiga landhöjningen torde detta magno-
caricetumkärr hava transgredierat över den försvunna fornsjöns bräddar. Ännu mer torde
detta på grund av den då inbrytande klimatförsämringen hava varit fallet under sub-
atlantisk tid, varifrån den svarta dyiga radicelltorven torde härstamma, som överlagrar
magnocaricetumtorven, och vars moderformation sannolikt utgjorts av mycket blöta kärr-
samhällen, vari Equisetum limosum jämte starrarter torde spelat en framträdande roll.
Att fuktigare förhållanden nu inträtt, bevisas ock av den stora rikedom på diatomacéer,
som förekommer i denna dytorv.
Av intresse är, att även i nutiden sjöar finnas med en vegetation, som i väsentliga
drag liknar den säregna vegetationen i Vimmerby fornsjö under atlantisk och tidigt sub-
1 De fynd av Najas marina, jag gjort vid Ämmern liksom vid ett flertal djupare sjöar inom Svartåns
vattenområde, tillhöra alla storfröiga raser.
19—171148. S.G.U. Ser. Ca, N:rJ6. Sundelin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jul 8 22:33:52 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fornsjo/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free