Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde - Kröns forntida vattenstånd i förhållande till den naturliga passpunkten etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152 UNO SUNDELIN.
torde nämligen framgå av de uppgifter, som lämnats mig av en vid N. Flaka bosatt
gammal man,1 som hela sitt liv bott i nämnda by. Han utpekade en sänka i marken
c. 30 m. öster om Stångån, där det flera gånger före rensningarna i mitten av förra år-
hundradet vid särskilt starka vårflöden skall ha hänt, att en del vatten framrunnit. Den
av morän bestående bottnen i denna sänka befanns vid »passpunkten» ligga c. 3,75 m. över
1. v. y. i ån (enligt spegelavvägning). — Man kan sålunda ganska säkert förutsätta, att
Kröns högvattenstånd under de ursprungliga förhållandena mycket oftare — kanske varje
vår — nått ungefär till den av Nävsta fixpunkt utmärkta nivån.2 Som den årliga
vattenståndsamplituden denna tid icke lär hava överstigit c. 1,5 m., bör det naturliga låg-
vattenståndet hava befunnit sig högst c. 1,5 m. under Nävsta fixpunkt eller minst c. 2 m.
över det nuvarande lågvattenståndet.3
Kröns forntida vattenstånd i förhållande till den naturliga passpunkten etc.
Eftersom de naturliga avloppsförhållandena endast approximativt kunnat rekonstrueras
och de närmast Strömsbropasset befintliga gamla torvavlagringarna ej heller så detaljerat
blivit undersökta, kan jag blott helt grovt antyda de forntida vattenståndens relationer till
naturlig passhöjd och de naturliga vattenstånden. -
I den invid Strömsbropasset upptagna Flakaskärningen befann sig gränsen mellan
den av pollenfloran att döma boreala Cladium-torven och sjötorven c. 1,15 m. över 1. v. y.
Lågvattenytan vid tiden för Cladium-torvens bildning har ev. befunnit sig c. 0,i m. högre,
motsvarande c. 0,5 m. över den fixerade minimihöjden för den naturliga passpunkten i
Strömsbropasset4 och omkring 0,75 m. under den sannolika naturliga lågvattenytan.
Lågvattenytan under senare subboreal tid, från vilken tallstubbhorisonterna i Vagel-
hemsmossen, Alökärret etc. härstamma, synes emellertid nedgått åtskilligt djupare, näm-
ligen ungefär till nuvarande lågvattenyta eller omkring 0,75 m. under den naturliga pass-
punktens minimihöjd.
Med all säkerhet har detta förhållande icke sin grund däri, att vattenståndet i
Krön under subboreal tid varit lägre än under boreal i relation till passhöjden tvärtemot
1 Snickare, boende i stugan på östra sidan av ån invid bron. Han ägde sina själsförmögenheter i gotl be-
håll och mindes väl rensningen på 1850- och 1860-talen.
2 Nävsta fixpunkt, som torde hava inhuggits någon gång under förra delen av 1800-talet, är ock med
all säkerhet avsedd att utmärka den höjd, vartill vattnet kunde stiga.
3 Avrinningen torde visserligen i någon mån hava hindrats under åns serpentiniserande lopp genom ma-
derna norr om Krön. Dock har någon dämmande igenväxning av själva åloppet uppenbart icke förekommit.
Från Krön till Strömsbro förekom åtminstone under sommarmånaderna vid tiden för GrafströMS och Lagbergs
undersökningar liksom i nutiden nästan omärkligt fall, och av dessas profiler och sektioner framgår, att ström-
fåran även denna tid var jämförelsevis djup och bred (se sektion 1 å fig. 49. — jfr GaVELIN 1907, s. 53).
Icke heller torde dammarna vid Hällefors och Lögefall, åtminstone ej i någon högre grad, hava inverkat
på Kröns vattenstånd, att döma av den rätt betydliga nivåskillnad, som denna tid förekom mellan Kröns och
de nedanför liggande sjöarnas vattenytor.
4 Att passpunkten för Krön under boreal tid legat här och icke t. ex. vid Meleströmmen eller Skvalet
är klart bl. a. därför, att bottnen i dessa pass, som även efter den olikformiga landhöjningens avstannande torde
legat ett par, tre dm. lägre än i Strömsbropasset, sedan äldre boreal tid upplyftats mer än V2 m. i förhållande
till bottnen i det sistnämnda, såsom en jämförelse med den olikformiga landhöjningen å motsvarande sträcka av
Juttern visar (se s. 133).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
