- Project Runeberg -  Fornsjöstudier inom Stångåns och Svartåns vattenområden /
156

(1917) [MARC] [MARC] Author: Uno Sundelin - Tema: Geography, Småland, Östergötland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

156 UNO SUNDELIN.
I
Eftersom A. G. i norra såväl som södra delen av mitt undersökningsområde måste
vara synkron, kan man alltså utan tvekan eliminera det första alternativet och acceptera
det andra samt fastslå, att det boreala, abnormt låga vattenståndet inträtt och den boreala
igenväxningen börjat betydligt längre tid före »ancylusmaximum» inom Erlängen—Juttern—
Krön än inom Järnlunden—Asunden—Åmmern.
Däremot tala förhållandena inom såväl Erlången som Juttern för att den boreala
igenväxningen flerstädes pågått lika eller åtminstone nära nog lika sent inom det sydligare
som inom det nordligare sjökomplexet. Det regionala fallet å de senare boreala igenväx-
ningskontakterna synes nämligen inom nämnda sjöar vara ungefär detsamma eller obetyd-
ligt större än inom Järnlunden.
A id förklaringen av den boreala hydrografiens och igenväxningens tidigare inträffande
inom Erlången Juttern—Krön än inom Järnlunden—Asunden—Ämmern har man att i
första hand taga hänsyn till tvenne omständigheter, nämligen dels att det av förstnämnda
sjöar intagna området blottats från istäcket betydligt tidigare än det av sistnämnda sjöar
intagna, dels att den sydligare sjögruppen befinner sig åtskilligt högre över havet än den
nordligare, under det att baltiska gränsen tvärtom befinner sig åtskilligt lägre vid den
förra än vid den senare. Av G. De Geers förut omtalade karta i förening med av
Professor De Geer benäget lämnade upplysningar, framgår, att isen dragit sig tillbaka
från A immerbytrakten omkring 3 300 år före bipartitionen samt från trakten av Hycklinge
och Horn omkring 570 år senare, varefter, som förut nämnts, recessionen upp till Bro-
kindstrakten tagit omkring 400 år i anspråk.*
1 — Eftersom vidare Erlångens, Jutterns och
Kröns passpunkter ligga vid 70—80 % av B. G. samt 15—20 m. högre än Järnlunden,
Asunden och Äminern, vilkas passpunkter befinna sig vid 50—60 % av B. G., böra de
förstnämnda sjöarna betydligt tidigare än de senare hava isolerats från det baltiska havet.
400 ar är salunda endast ett minimital för tidsskillnaden mellan resp. sjökomplexers ålder,
om man utgår från den nordligaste sjön i vardera gruppen. I överensstämmelse med is-
recessionens hastighet böra de sydligare sjöarna i varje grupp hava isolerats högst något
århundrade tidigare än de nordligaste, varför man utan olägenhet kan vid ifrågavarande,
relativt grova kalkyler anse de trenne sjöarna i vardera gruppen som inbördes jämnåriga.
Att igenväxningen begynt tidigare i det äldre sjökomplexet än i det sannolikt minst
omkring ett halvt årtusende yngre, är ju också ganska naturligt. Nu tillkommer emel-
lertid det förhållandet, att denna igenväxning i bägge fallen icke försiggått under nor-
mala hydrografiska förhållanden utan under det abnormt låga boreala vattenståndet.
Aven den boreala hydrografien har inträtt tidigare i den äldre sjögruppen än i den yngre.
På grund av Erlången—Juttern—Krönkomplexets närhet till baltiska gränsen, bör
isranden vid dess isolering hava befunnit sig betydligt närmare detsamma än vad fallet
var vid Järnlunden—Asunden—Ämmerns isolering. Detta synes dock icke (åtminstone
ej i högre grad) hava vare sig påskyndat eller fördröjt det boreala lågvattenståndets in-
1 Professor I)E Geer har godhetsfullt meddelat, att isranden skall hava lämnat Vimmerbytrakten c.
1 300 år före stilleståndet vid det sydligare mellansvenska moränstråket i Linköpingstrakten (c. 2 060 år »söder
om Stockholm»). S. Vi-trakten c. 370 år senare samt N. Flaka (= Kröns passpunkt) ytterligare 110 och Hälle-
fors (= Jutterns passpunkt) c. 140 ar senare. Recessionen över S. Erlången upp till trakten av Horn har
slutligen tagit c. 60 år i anspråk. (Härifrån till det sydligare mellansvenska moränstråket återstod c. 740 år,
till Stockholm c. 1 490 år).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jul 8 22:33:52 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fornsjo/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free