Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160 UNO SUNDELIN.
denna att anse som en relikt från värmetiden.1 Från Östergötland är den förut anmärkt
från en liten sjö (Gusjön) nära Norrköping samt tinnes av Kindberg, ehuru med någon
reservation (P. gracilis?), uppgiven såsom funnen i ett par dammar vid Linköping2 och
vid »Brunneby, Västanå i kanalen». F. ö. är arten inom vårt land känd endast från ett
par sjöar i Roslagen (Tiiedenius, Hartman). Till sin allmänna utbredning synes den
tämligen nära överensstämma med Najas flexilis. Liksom denna är den, enligt benäget
meddelande av kyrkoherde Hagström, egentligen hemma i Norra Amerika (Ö. Kanada)
samt tinnes inom Europa spridd inom de forna nedisningsområdena.3 Det torde knappast
vara en händelse, att det ena av de två kända centra för reliktlokaler av Potamoqeton
rutilus befinner sig inom Östergötland, ej långt från Linköping, som är den sommar-
hetaste orten i riket (se sid. 113). Strep, som ligger c. 2 mil söder om Linköping, måste
med sitt ringa tillflöde och djup hava utgjort en sannskyldig värmepanna.
Strep undergick i början av 1860-talet en ansenlig sänkning, varigenom Ålkärret
torrlädes och blev odlingsbart. Väl bevarade strandlinjer och lavränder efter vattenstån-
det före denna sänkning funnos upp till något mer än 2 m. över lågvattenytan före den
sista stora urtappningen (1915). Med säkerhet var sänkningen på 1860-talet den första
mer betydande och vattenståndet före densamma ungefär det naturliga. Detta torde dock
befunnit sig något högre än vad passpunktens höjd skulle tillstått på grund av igen-
slamning och igenväxning av den genom Alkärret framslingrande avloppsbäcken. I de
undersökningshandlingar,4 som finnas uppgjorda omedelbart före sänkningen på 1860-
talet, säges nämligen, att »vattendraget ifrån sjön Strep utgöres af endast en liten bäck,
som uti kärren försvinner och icke återfinnes förr än vid Fjella gamla husbehofsquarn».
Den gamla bäckfåran, som till en början följt västra laggen, kunde vid min undersök-
ning ännu tydligt spåras. Möjligen har avloppsbäcken under tidernas lopp ändrat läge i
kärret. — »Fjella gamla husbehofsquarn», som finnes utmärkt å kartor från 1700-talet,
var vid undersökningen 1859 (före sänkningen) förfallen och sedan länue ur bruk och
torde åtminstone icke då inverkat på vattenståndet i sjön.
Vid tiden för min undersökning 1913 visade vattnet i den tämligen igenvuxna,
genom kärrets längsaxel grävda kanalen nästan omärkligt fall under vägen genom kärret.
Djupet i bäcken var vid utflödet ur sjön c. 0,6 m. vid lågvattenstånd och efter utträdet
ur kärret vid själva passpunkten på övergången mellan ler- och moränmark, varest vatten-
ytan möjligen befann sig omkr. 0,i m. lägre än i sjön, c. 0,is m. Före sänkningen på
1860-talet torde av förhållandena på platsen att döma passpunkten legat minst 1 m. högre
än 1913 och 1914 (c. 0,75 m. över 1. v. y. i sjön).
Den meddelade, c. 1 200 m. långa profilen är upptagen genom kärrets centrala del,
några meter väster om den därigenom grävda kanalen. Profillinjen är i detalj avvägd av
1 De insamlade exemplaren voro alla sterila med rudimentär fruktsättning.
2 Enl. meddelande av fil. kand. A. Hannerz finnas de åsyftade fyndställena vid Linköping, de s. k.
kattdammarna, icke mera till, i det de blivit igenfyllda och bebyggda.
o 3 Kyrkoherde Hagström säger, att växten i fråga »i Kanada och U. S. A. går ungefär lika långt västerut
som från England österut inåt Västryssland». Dock saknas den »i Holland, Belgien, Jutland o. s. v. — Till oss
har den med säkerhet kommit från Tyskland.» — Jfr ock Nyman, s. 327.
4 I Linköpings lantmäterikontor. — En där befintlig karta över Strep från 1692 visar, att kärret då
ägde ungefär samma utsträckning som 1913 och 1914.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
