Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde - Till Stångåns vattenområde hörande sjöar på sidan om huvuddalgången - Strep
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STÅNGÅNS VATTENOMRÅDE. 159
frön i stor mängd här hittats, spelade huvudrollen. När vattnet under en mer fram-
skriden del av den snbboreala tiden blev allt grundare, igenväxte Vimmerby fornsjö
fullständigt genom starr och fräken m. m., varigenom den egendomliga hydrofytvegeta-
tionen förintades. När granen anlände till trakten, torde Vimmerby fornsjös saga redan
i det närmaste varit all och med den dess av iVo/as-arterna präglade, rika vattenflora.
Till Stångåns vattenområde hörande sjöar på sidan om huvuddalgången.
Strep (c. 104 m. ö. h.).1
Denna nu nästan försvunna sjö, belägen å halvön mellan Stensvassa- och Törn-
vikarna av Järnlunden, var intill 1915, då den undergick nära nog fullständig urtappning,
c. 2 km. lång, 100—150 m. bred med ett djup knappast någonstädes överstigande 1 m.
Dess vattenområde utgjorde c. 25 km.2, och utloppet utgick från sydändan, där avlopps-
Fig. 51. TJtsikt över Strep före sänkningen 1915. Förf. fot. sept. 1913.
bäcken genomflöt och ännu genomflyter ett kilometerlångt, odlat kärr — Alkärret
(32. Tavla 6) — för att därefter passera ett tämligen trångt »gryt», där jordmånen ut-
göres av lera och morän, och där Streps egentliga passpunkt var belägen. Efter åtskilliga
forsar utfaller bäcken i Järnlunden vid S. Fjälla.
Hela den lilla sjön var vid tiden för mina besök (sept. 1913, juni och okt. 1914)
mer eller mindre igenvuxen, dels genom från stränderna utträngande starrformationer,
föregångna av Equisetum limosum och Phragmites-hostknå samt av över sjöns hela yta
utströdda Scirjms lacustris-ruggar (vari även Sparganium ramosum, Oenanthe aquatica m. m.
kunde förekomma), dels genom en tät hydrofytvegetation med Nymphcea alba, Potamogeton
natans, alpinus, pusillus, rutilus! m. fl., vidare Lemna trisulca, alger, bryozoer o. s. v.
Av särskilt intresse var förekomsten av Potamogeton rutilus, som bestämts av kyrko-
herde O. Hagström, till vilken jag översänt insamlade exemplar. Sannolikt är nämligen
1 Vid angivandet av sjöarnas höjd över havet utgår jag från höjdsiffrorna å de topogr. och geol. kartorna
— dock, såvitt möjligt med korrigering för före kartornas upprättande gjorda sänkningar eller uppdämningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
