Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162 UNO SUNDELIN.
Epithernia zebra + .
Fragilaria construens r.
Melosira italica c.
Navicula tuscula rr.
Neidium affine v. amphirhyn-
Nitzschia scalaris r.
Pinnularia cardinalis r.
> distinguenda cc.
» gentilis e.
» major cc.
» nobilis cc.
Tetracyclus lacustris r.
etc.
Stauroneis phoenicenteron c.
Surirella robusta +.
Pinnularia streptoraphe v. ?«?’-
wor +.
c7«ms r.
Särskilt anmärkningsvärd är förekomsten av Nitzschia scalaris.
Granpollengränsen faller allestädes klart och tydligt i detta lagers undre eller under-
sta del (i de djupaste partierna 0,25—0,5 m. över 1. t. k., närmast sjön — p. 11 — i
densamma).
V. Torvmylla, 0,25—0,35 in. mäktig, bildad av alkärrtorv vid kärrets uppodling.
Aven torde plogen gripit ned i den underliggande gran-(etc.-)förande skogstorven. Att
moderformationen till den nu i hög grad destruerade torvmyllan utgjort ett alkärr, fram-
går knappast av dess beskaffenhet. Däremot kan man sluta sig till, att så måste varit
fallet, av de förutnämnda handlingarna från 1859, där det talas om »alkärren ned till
och förbi Fjella husbehofsquarn». Kärret kallas ock på gamla kartor än ålkärret, än
alkärret. — Vid p. 6 förekom en rätt mäktig lins av lergvttja mellan myllan och skogs-
torven, ev. avsatt i någon serpentinslinga av avloppsbäcken.
Limnotelmatiska kontakten nedgick till mycket varierande djup. Vid p. 4 och 10
befann den sig obetydligt högre än lågvattenståndet före de sista sänkningsarbetenas vid-
tagande, vid p. 2 samt 5—8 åter mellan 2 och 3 m. därunder.
Av granpollengränsens läge framgår otvetydigt, att igenväxningen i hela kärret är
av subboreal ålder. Att igenväxning ej inträtt tidigare, beror sannolikt därpå, att pass-
höjden då legat högre, och framförallt att gyttjeavsättningen ej tillräckligt utfyllt sjö-
bottnens håligheter och höjt densamma. — Under boreal tid befann sig passhöjden sanno-
likt minst 1,5—1,75 m. högre än 1. v. y. före 1914.
Som ett 7ninimivärde å den subboreala Streps passhöjd kan anses passhöjden före
1860 — c. 0,75 m. över 1. v. y. före 1914. Den subboreala 1. t. k. sjunker från V2 m.
under (eller något högre) till 2,5—3,5 m. under denna passnivå. — Den ända till 3 m.
uppgående höjdskillnaden kan näppeligen hava berott endast på större och mindre ned-
pressning, om än sådan i någon mån torde hava förekommit i de djupa partierna. I
närheten av p. 3 iakttog jag sålunda i den vid kanalgrävningen blottade skärningen, hur
alstubbar nedsände rötter genom gyttjan ned i leran minst 1,5 m. under nyssnämnda nivå.
Den huvudsakliga grunden till kontaktens skiftande djup torde fastmer vara den,
att allteftersom uttorkningen tillspetsades, avdunstade vattnet i de från den egentliga sjön
isolerade hålorna allt fullständigare, och igenväxningen nedskred till allt större djup. Den
samtida vattenytan i Strep har sannolikt aldrig nedsjunkit till samma djup som i dessa
hålor. Normgivande för vattenståndet i den egentliga sjön torde vara kontakten vid p.
11, som befinner sig c. 1,5 m. under det nämnda minimivärdet för den subboreala
passhöjden.
Det är alltså klart, att Strep varit avloppslös långa perioder under subboreal tid.1
Den stora rikedomen på vattenorganismer (spongier, entomostracéer, planktoniska diato-
1 Möjligheten av ett äldre lägre utlopp är på grund av terrängförhållandena utesluten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
