Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde - Drögen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STÅNGÅNS VATTENOMRÅDE. 163
rnacéer) i skogstorven tyder dock på stora vattenståndsamplituder och årliga översväm-
ningar av skogskärret. (Den årliga vattenståndsamplituden före 1914 utgjorde, enligt vad
lavränder m. m. utvisade, 0,6—0,7in.)
Av stort intresse är ett i Ålkärret gjort arkeologiskt fynd. Här hittade nämligen
sommaren 1906 herr K. Samuelsson, S. Fjälla, vid plöjning en trindyxa
(av grönsten) (fig. 52),1 enligt uppgift av upphittaren ungefär där p. 2
är upptagen. Den skall hava legat c. 0,3 m. djupt och bör alltså hava
varit inbäddad i skogstorvlagret halvannan meter över granpollengränsen.2
Den grupp, vartill detta fynd hör, äger enl. B. Nerman inom Östergöt-
land en östlig utbredning och anses av honom representera en för mega-
litkulturen vikande jägare- och fiskarebefolkning. Ehuru trindyxornas
blomstringstid inföll tidigare än megalitkulturen, voro de dock i bruk ett
gott stycke in i gånggriftstid. Den lätta tillslipning å sidorna, som före-
kommer på yxan från Ålkärret, tyder — enligt vad professor Almgren
godhetsfullt meddelat — troligen på inverkan av megalitkulturen. Det
sannolikaste torde därför vara, att yxan tappate i skogskärret under döshd
eller äldre gånggriftstid. Eftersom granen redan långt dessförinnan in-
kommit i kärret, kan man med hög grad av sannolikhet antaga, att granen
funnits i denna del av Östergötland redan under döstulen och ev. något
tidigare.3
Fig. 52. Stenyxa,
funnen i den gran-
förande subboreala
skogsbottnen i Ål-
kärret (11 cm. lång).
Drögen (c. 157 m. ö. h.).
Den barrskogsomkransade Drögen är en av Östergötlands högst belägna sjöar av
någon betydenhet. Dess höjd över havet utgör enligt Generalstabens karta 525 fot, mot-
svarande c. 157 m. Som sjön, sedan nämnda karta uppgjordes, blivit sänkt c. 1,5 m.,
torde den nuvarande höjden ö. h. vara c. 155,5 m.
Drögen, som ligger i Ulrika s:n, knappast mer än en halvmil sydväst om Järnlun-
den, äger utlopp till denna sjö genom Hallstadån, som tack vare den stora fallhöjden
c. 70 m. på föga mer än 1 mil — äger många forsar, utnyttjade för industriella ändamål.4
1 F. u. i förf:s ägo.
3 Lagerföljden å den utpekade platsen var denna:
I. Smutsgrå lera.
II. 1,7 m. Gröngul-brun, snäckrik gyttja.
III. 2 m. Dyig skogstorv. 1,7 m. djupt i detta lager förekommo 115 tallpollen mot 1 granpollen; 0,7 5
m. djupt <54 tall- mot 39 granpollen; 0.45 m. djupt 61 tall-mot 5 granpollen. Den höga granpollenfrekvensen
å 0,7 5 m:s djup beror utan tvivel på, att gran vid tiden för torvbildningeu därstädes vuxit a kärret helt nära
profilpunkten.
IV. 0,3 m. Vid odling omrörd, vedrik torvmylla. Ett prov fr. 0,2 5 nr.s djup visade 58 tall- mot
3 granpollen.
3 Sålunda något tidigare än L. V. Post (1909 b) antagit för Närke. Det synes dock icke uteslutet, att
granen även där kan vara något äldre än v. Post antagit. Åtminstone torde icke de av v. Post (1. c. s. 674
—75) anförda förhållandena utesluta en sådan möjlighet, detta så mycket mindre, som man numer vet, att gran
vuxit i västra Uppland under gånggriftstidens äldsta del (Lindqvist 1916, s. 180. Se även J. V. Eriksson
1913 s. 94).
4 Sedau 1910 finnes här även elektrisk kraftstation (Forsbokvarn), som förser en god del av det inre
Östergötland med elektrisk kraft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
