Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17(i rxo srxoEi.ix.
II. 0,2 m. Gröngul gyttja med frukter av Scirpus lacustris, entomostracéer o. s. v.
samt rikligt tall- och sparsamt björkpollen.
III. 0,45 m. Lerig och gyttjig »svämtorv», innehållande:
Alnus sp. — blad, ved m. m.
Betula alba — frukter, hängefjäll.
Cladium mariscus — frukter allmänt.
Numphcea alba — frön.
Nuphar luteum —■ »
Phragmites communis — stamdelar.
Picea excelsa — pollen täml. allm.
Pinus silvestris — » » »
Potamogeton polygonifolius* — 1 fruktsten.
Potamogeton pusillus* — 2 fruktstenar.
Rabus idccus — »
Scirpus lacustris — frukter.
Equisetum limosum — stamdelar.
Amblystegium sp.
Coenococcum geophilum.
Nephélis octoculata.
Fryganider m. m.
IV. 0,i5 m. Magnocaricetumtorv med frukter av Carex Jiliformis och Cladium
mariscus samt frön av Menyanthes trifoliata.
V. 0,2 m. Lerblandad »svämtorv» med björkstam, alved, blad m. m.
VI. 0,2 m. Svart, huminös torvmylla.
Gränsen mellan den Cladium-förande magnocaricetumtorven och den underliggande
svämtorven (III) befann sig c. 0,45 m. över 1. v. y.
Genom myråkern har avloppsån omärkligt fall men strömmar därefter friskt på
grund av ler- och moränmarkens lutning. Nära inflödet i Ainmern c. 1,5 km. VSV
om utflödet ur Aländern bildar ån ett litet fall, som lämnar drivkraft till den s. k. Opphems
kvarn. Denna befann sig före sänkningen vid en liten fors endast c. xh km. väster om
Aländern. Därvarande hålldammar synas dock icke i nämnvärd grad hava influerat på
vattenståndet i Aländern. 1 protokollet1 från den undersökning, som föregick sänkningen,
heter det nämligen (rörande vårflödet), att »till följd av avloppskanalens stora bredd sän-
ker sig dock vattenståndet hastigt intill dess det genom uppdämningen vid kvarnen
hindras att sjunka ytterligare. Den vattenmängd, som genom kvarndammen kan hållas i
sjön, är omkring 0,35 m.»
Tvärsektionerna genom avloppsån från tiden före 1899 visa en tämligen bred men
ej särdeles djup naturlig erosionsränna. Man torde -sålunda med hänsyn till det sagda
kunna antaga, att vattenståndet före 1899 ungefär motsvarat det naturliga eller möjligen
befunnit sig obetydligt högre.2
Enligt det beslutade sänkningsförslaget skulle en örstock placeras i utloppet med
överkanten 2,8 m. under gamla högvattenståndet. Detta stämmer på centimetern med de
av mig gjorda iakttagelserna. Markerade lavränder funnos å klippor och block upp till
2,2 m. över nuvarande 1. v. y., medan djupet till den i utloppet nedsänkta örstockens
överkant var 0,6 m. — summa 2,8 m. — Även före 1899 fanns i utloppet en örstock,
vars överkant ej befann sig högre än den övriga bottnen. Denna, som torde få anses
ungefär motsvara den naturliga passpunkten, befann sig enligt samma handlingar 0,9 m.
1 I Linköpings lantmäterikontor.
2 Något annat lägre utlopp kan Aländern icke hava ägt i postglacial tid. Däremot kan sjön möjligen
i senglacial tid haft tillfälligt utlopp i nordändan via Sätrasjön till St. Rengen. Den sannolikt ett 10-tal m.
höga pasströskeln åt detta håll har jag ej haft tillfälle att avväga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
