Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STÅNGÅNS VATTENOMRÅDE. 177
under högvattenståndet, således c. 1,3 m. högre än nuvarande l. v. y. Lågvattenståndet
före sänkningen torde hava stått c. 0,8 m. under högvattenståndet, d. v. s. c. 1,4 in. över
nuvarande 1. v. y. Heta somrar synes det emellertid hava sjunkit åtskilligt djupare,
t. o. m. så djupt, att Aländern med all säkerhet varit en avloppslös sjö. Detta torde
framgå av följande förhållanden. Några hundra meter SO om Aländersö ligger i sjön
ett väldigt flytthlock, vars högsta punkt befinner sig c. 1,35 m. över 1. v. y. (enl.
mätning 15/9 1912). Gamla personer berätta, att detta block före sjösänkningen endast
en gång på 100 år, nämligen den ovanligt varma sommaren 1826, synts ovan vatten,
uppstickande som »en mössa».1 För att den högsta punkten skulle nå vattenytan före
sänkningen, bör vattenståndet hava sjunkit 0,85 m. under högvattenståndet, medan det för
att bli synligt som »en mössa» måste hava sjunkit minst 1 dm. ytterligare, d. v. s. något
under passnivå.
Limnotelmatiska kontaktens djup vid de i det föregående skildrade gamla torvlagren
— med undantag av i Aländersömossens norra del, där höggradig nedpressning av ett
gungfiy i gyttja sänkt densamma — skiftade mellan ett par decimeter över 1. v. y. och
till densamma, motsvarande omkring 1 in. under den ursprungliga passnivån. — Eftersom
samtliga lokaler torde befinna sig icke särdeles långt från den landhöjningsisobas, som
skär avloppet, torde 1. t. k:s läge i förhållande till detta endast i ringa grad hava influe-
rats av den olikformiga landhöjningen. 1 varje fall gäller detta Dormsönäset och Boda-
kärret, där 1 t. k. vid de meddelade skärningarna nedgick lika djupt, nämligen c. 0,2 m.
över 1. v. y. F. ö. synes av granpollenets uppträdande att döma igenväxningen i huvud-
sak hava försiggått först under en framskriden del av värmetiden — under subboreal
tid, då den olikformiga landhöjningen till stor del fullbordats. — Att den under 1. t. k.
befintliga gyttjan vid de skildrade lokalerna i allmänhet äger rätt stor mäktighet, talar i
sin mån för, att orsaken till, att igenväxning i större skala ej förekommit under ett
tidigare skede av värrnetiden, är den, att djupet varit för stort. Med all säkerhet var ej
heller det över lera gående avloppet under boreal tid nederoderat till det före sjösänk-
ningen rådande djupet utan låg kanske någon meter högre. Den under atlantisk tid
pågående nederoderingen av avloppet och den därav följande sänkningen av vattenståndet
i förening med livlig gyttjeavsättning höjde emellertid sjöbottnen, så att när det varm-
torra klimatet under subboreal tid ånyo tillspetsades och vattenytan på grund därav un-
der sommaren nedsjönk meterdjupt under passnivå, kunde igenväxningen taga fart.
Av intresse är, att Cladium mariscus förekommer i abiegna lager såväl vid Herrsjö-
vikens mynning som vid utloppet.
En ytterligare belysning av de hydrografiska förändringarnas storlek i Aländern
sedan subboreal tid kan man erhålla genom jämförelse med den nu avrinnande vatten-
mängden. Denna skall enligt en (på 10-åriga ncderbördsobservationer grundad) beräkning,
1 Stenen ligeer vitt synlig mitt i en ofta trafikerad liåtled. — En bekräftelse på uppgiften om som-
maren 1826 som exceptionellt varm har erhållits genom Ek HOLM 1901. Enligt tillgängliga uppgifter var medel-
temperaturen under juli 1826 i Lund den högsta under hela 1800 talet (21,2 °U. — medeltemp. för juli 1859
—1900 16,s9 °C. enl. Hamburg 1908). i Stockholm den näst högsta (21,i °C. — medeltemp. för juli 1859—
19i>0 16,67 °C. 1SI8 överträffades julitemp. 1826 i Stockholm med 0,6 °C). Även augustitemp. 1826 anföres
från olika håll som exceptionellt hög.
23—17111?. S. G. U. Ser. Ca.. X:r 16. Suntlelin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
