Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STÅNGÅNS VATTENOMRÅDE. 199
dancle blivit så noggrant hågkommen, såvida det ej inträffat under iner sensationella
omständigheter.1
Genom den stora sänkning, som även Striern i samband med Kinda kanals byg-
gande på 1860-talet undergick, och varvid dess yta sänktes 2,5 k 3 m., utflyttades den
västra stranden, varinvid flottholmen varit belägen, 75—100 m. Härvid kom platsen för
densamma, som enligt \\ idegren befunnit sig 50 alnar, d. v. s. c. 30 m. från dåvarande
strand (enl. herb Pettersson i Kettilstad något längre ut), att höjas ovan vatten. — Där
flottholmen en gång legat, är nu mer eller mindre gungflyartad starrbevuxen äng.2 Några
stubbar av äldre datum lyckades jag ej upptäcka. — En borrning ungefär på platsen
för den forna flottholmen utvisade denna lagerföljd (0,i m. över v.y. d. 10/e 1914):
I. 0,5 m. -j- Smutsgrå, lös lera.
II. 1,65 m. Detritusgyttja. Granpollen förekommo tämligen allmänt i övre delen
(ungefär ’,2 m. djupt). Troligen hava de sekundärt inkommit (jfr Nimmern, s. 205),
eftersom granpollen ej träffats i den överliggande torven med undantag av dess över-
sta del.
III. 0,5 m. Föga multnad, fast Sphagnum cuspidatum-tovv.
I\ . 1,25 m. Dyig, lös, vedförande torv, rik på mikroskopiskt identifierbara Sphag-
num-rester.
Ett 50-tal meter väster om denna profil vidtar en Sphagnurn-mosse.
Striern omgives utom i öster, där den begränsas av en brant stupande bergvägg,
av torvmarker, som på södra och nordvästra sidan av sjön nå sin största utsträckning.
Genom å sistnämnda ställe befintliga, efter sjösänkningen uppodlade kärrmarker flyter
Strierns avloppsbäck, som vid min undersökning var icke så litet igenvuxen av Plirag-
mites, Carex pseudocyperus, Typha latifolia, Iris, Oenanthe aquatica, Lemna trisulca, ATu-
phar m. m.3 Fallet i bäcken var dock obetydligt — högst c. 0,25 m. — den kilometer-
långa vägen upp till landsvägen, där bäcken genombryter en (av landsvägen följd) låg
rullstensås,4 som avstänger hela dalen, men på vars norra sida kärrmarker åter vidtaga,
kantande Strierns avloppsbäck ända upp till inflödet i Ärnmern, 3,5 km. norr om utflödet
(jfr Önnökärret, s. 75). Vid åsgenombrottet är Strierns passpunkt att söka.
3 10 in. väster om bäcken har en profil upptagits från stranden av Striern till ås-
genombrottet (43. Tavla 6). Som denna visar, utkilar bottengyttjan mellan den underliggande
leran och torven mellan p. 2 och 3 samt tillväxer i mäktighet utåt sjön, vid p. 8 uppgående
1 Uppgiften om braxens försvinnande ur Striern och tilltagande i Nimmern såsom en följd av kata-
strofen är naturligtvis, åtminstone vad det sistnämnda beträffar, en folkfantasiens utsmyckning av händelsen
(dock lär brax i nutiden finnas i Nimmern, men ej i Striern). Detsamma gäller med all säkerhet uppgiften,
att »stenflisor såsom efter en nyss skedd bergsprängning» skulle hava iakttagits. Sannolikt var det vid fiske
nedkastade stenar, som på detta sätt fingo bidraga till att göra händelsen märkvärdig.
f Med Carex vesicaria, C. pseudocyperus m. fl. Även Equisetum limosum, Iris pseudacorus, Calla
palustris m. m. Enstaka grupper av Scdw-buskar.
3 I sjön nedanför Hägerstads prästgård finnes även bl. a. Riccia natans allm. Enl. Tuneld (1831)
skall också »vid des strand finnas Kalmus, vildt vexande». Jag lyckades ej finna Acorus calamus, ehuru den
möjligen ännu finnes kvar.
4 Samma ås, varpå såväl Kettilstads som Tjärstads kyrkor äro byggda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
