Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200 UNO SUNDELIN.
till c. 3 m. I den undre grågröna, mer planktoniska delen av denna g37ttja förekom vid
p. 8 bl. a. Gyrosiyma attenuatum, Pedinstrum Boryanum, Ceratophyllum dernersum (blad-
taggar) samt pollen av Alnus, Betula, »Corylus*, Pinus och Salix; i den övre brungröna,
mer detritusartade delen, 1 å 2 m. under 1.1, k. åter Stratiotes aloides (bladtaggar) samt
pollen av Acer (?), Quercus, Tilia och Ulmus jämte de förut nämnda trädslagen. På
gyttjan vilar en underst dyartad, mot sjön allt mäktigare alskogstorv, som närmast sjön
(p. 8) blir gyttjig och snarast är att anse som en stranddy, avsatt vid alkärrets rand
mot sjön. På alskogstorven följer — utom längst ut, där en lös dyartad, vedförande torv
fortfarande härskar — en mot norr utkilande, föga multnad, ljusbrun magnocaricetumtorv,
vari vid p. 4 och 6 finnas ett par linser av grågrön gyttja och Equisetum limosum-torv.
Ett prov av den vid p. 4 8 cm. mäktiga gyttjan innehöll Melosira-&vtev, Pediastrum
Boryanum och duplex, entomostracéer m. m., vidare pollen av ek, alm, al etc. samt gran-
pollen i ungefär 1 % av hela pollenmängden. Över magnocaricetumtorven eller — i norr —
på alskogstorven kommer Va—1 m. svart huminös starrtorv eller därur framgången mylla.
Granpollengränsen träffas i de inre delarna av kärret i detta lager. Det överlagrande,
ett par, tre decimeter mäktiga torvmyllagret är uppkommet vid odlingen ur destruerad
magnocaricetumtorv jämte mylla från det underliggande huminösa torvskiktet, vari plog-
billen varje år skär allt djupare. Närmast sjön — p. 7 och 8 — täckes den underlig-
gande, vedrika dytorven av 1ergyttja.
Rörande tolkningen av den något svårtydda profilen må nämnas, att kärret sanno-
likt leder sitt ursprung från boreal tid, då alkärret torde utträngt över gyttjan. — Gyttje-
och sjötorvlinserna vid p. 4 och 5 äro möjligen av atlantisk ålder, ehuru de sparsamt
förekommande granpollenkornen snarare häntyda på subboreal. Kanske äro de bildade i
någon håla i en serpentinslinga av avloppsbäcken eller ock kunna de stå i samband med
någon källåder. — Den svarta torven eller myllan dokumenterar sig genom granpollen-
gränsens läge som subboreal.
Av särskilt intresse är, att i detta lager, ungefär vid p. 2, gjorts ett arkeologiskt
fynd, nämligen en skafthålsyxa från hällkisttid (fig. 74). Den hittades sommaren 1912
av kantor Lindblom i Kettilstad, som för mig utpekat den ungefärliga platsen, där yxan
vid plöjningen blivit uppvältad till ytan. Utan minsta tvivel har den legat inbäddad i
den humusartade myllan över granpollengränsen.1
Före sjösänkningen på 1860-talet stod Strierns högvattenstånd c. 2,5 m. högre än
nu (juni 1914), såsom av såväl strandlinjer som sänkningshandlingar (jfr not 1 s. 13) framgår,
lågvattenståndet troligen c. 0,75 m. lägre. Dunkla lavränder å klippväggen i öster upp
till c. 3 m. över’v. y. visade, att vågsvallet nått åtminstone denna höjd.
1 Lagerföljden vid fyndplatsen var denna:
I. Seg, smutsgrå lera.
II. 0,5 m. Ytterst seg, biåsvart, humusblandad lera. Ett prov från mitten av lagret innehöll bl. a.
Pinnularia-arter, spongier, kryptogamsporer samt pollen av bl. a. ek och lind.
III. 0,5 m. Alskogstorv. Ett prov från mellersta delen av lagret innehöll 111 tallpollen mot 0 gran-
pollen.
IV. 0,7 5 m. Överst omrörd svart torvmylla. Ett prov från 0,5 m:s djup visade 61 tallpollen mot 4
granpollen och ungefär samma coni/er-pollenproportion förekom å 0,2 5 m:s djup.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
