Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STANGANS VATTENOMRÅDE. 205
Phragmites- och Equisetum limomm-bestånden på västsidan av sundet funnos dylika i stor
mängd. Stubbarna, som på grund av sina påfallande långa, radiärt utstrålande rötter
liknade jättelika sjöstjärnor, befunno sig i allmänhet från 0,i till 0,9 m. under vatten-
ytan. Ute i sundet på djupare vatten kunde även med åran en och annan löst stående
eller kullvräkt tallstubbe upptäckas. De närmre land ungefär ned till V2 meter under
vattenytan förekommande stubbarna voro stadigt rotfästade i torven och befunno sig
sannolikt in situ.
Nedanstående profil (fig. 78) åskådliggör en tvärgenomskärning av Stubbsundet och
dess sublakustrina torvlager. Underst förekommer på lera eller lergyttja grön plankton-
gyttja med arenariafiora,. Ett prov från övre delen, 0,75 m. över leran, vid p. 5 innehöll
bl. a.: Campylodiscus hibernicus, Cymatopleura elliptica, Diploneis elliptica, Epithemia
Hyndmannii, Gyrosigma attenuatum och Stephanodiscus astrcea, dessutom de möjligen
på svagaste brackvatten tydande Mastogloia Dansei och M. Grevillei samt en mängd
andra såsom
Fig. 78. Profil genom torvlagren och flottholmen i Stubbsundet i Nimmern.
jt> PUTli. V»*»-
AAl\ Aa A A Aaa AA AA A AA AA AA AA.
* A A A A A A A A. A A AaXAAAAaAAaA
\ AA A A A AA A A A A/
AA A A A A AA A A a A
\ A A AAAAAAAAAA A,
’ AAAAAAAAAAAA \AAAAAAAAAAA
\AAAAAAAAAAA/ A AaA AAAAAaA ’
’AAAaAAAAAaAA ’AAAAAAAaaaA
\ AAaAAAAAAA A r AAAA*A*–**’
J .A A AA A AA A A A A A v A A A A.................. , • »•.
wsaaaaaaaAaaaaaaaaaa A aaaa
A a A A AA A
K’ A ’ ’ f’ f\ . \ ’\ /\ ’ • ’ v
AAAAAAAAA A. a a a a A a m
...,....... - ,.,.JaaaaaaaaAAaaaaaa A
AAAAAAAA aa aa a A A Aa a A A a A A Al
AAAAAAAAA a a/Ja a a a a a a a A A a A AA A A I
A A aA A A a A a a Aa A A
Aaaaaaaa AAa,
A A A A A AAA,
■A.A-A.A.A,AtA a A A AA A
• *. ’
»V
k**
wwv
Amphora ovalis +.
Cymbella aspera rr.
» Ehrenbcrgii +.
» lleinhardtii cc.
Epithemia argas +.
» gibba r.
Epithemia zebra r.
» turgida r.
Fragilaria construens med varr.
ccc.
■» brevistriata ccc.
i mutabilis +.
Navicula oblonga c.
» tuscula +.
» vulpina +.
Neidium iridis r.
Vinnularia distinguenda r.
Därpå följer detritusgyttja och slutligen lövskogstorv, som vid p. 2 når nära 3 m:s
mäktighet. Överst i denna eller i det omrörda svämtorvartade ytlagret stodo de nämnda
tallstubbarna. L. t. k. befinner sig vid p. 1 c. 2,25, vid p. 2 och 3 resp. drygt 3,25 och
2,75 m. under lågvattenytan.
Vid p. 4 och 5, där flottholmen var belägen, hade en bristning uppstått mellan
torven och gyttjan, och därigenom att torven lyfts till ytan, hade en vattenfylld hålighet
till 1 ä 2 m:s höjd bildats, vari dock lösflytande detritus allmänt förekom. I denna
detritus har träffats granpollen, som däremot ej alls förekommer i den överliggande
skogstorven. Detta visar, att ifrågavarande pollen utan allt tvivel sekundärt inkommit,
troligen före sänkningen på 1860-talet, då vattenytan stod inemot 2 m. högre än f. n.,
men då ändock, som förut omtalats, holmen understundom stigit till ytan. Härvid måste
torvtungan med bottnen hava bildat ett öppet gap, vartill vattnet haft fritt tillträde. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
