Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Stångåns vattenområde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210 UNO SUNDELIN.
ringen av det subboreala lövkärret, som senare efterföljts av tallskog, försiggick. — De
rikliga spåren efter bäverns verksamhet i Rävantorpssjön torde sålunda datera sig från
atlantisk och tidig subboreal tid.
Några meter norr om avloppsbäcken, 25 m. öster om dess utflöde ur sjön rådde
denna lagerföljd:
1. Hård (morän-)botten.
II. 2,25 in. Gråblå, seg lera.
III. 0,5 m. Skalgyttja med fruktstenar av Potamogeton sp.
IV. 0,25 m. Brun detritusgyttja, ytterst fossilrik. Ett slamprov innehöll bl. a.:
Alnus glutinosa — frukter, J-bängen.
Carex ampullacea — fruktgömmen.
s fliformis — »
Cladium mariscus — frukter.
Najas flexilis — 1 frö.
Nupliar luteum — frön.
Potamogeton gramineus* — fruktstenar.
Potamogeton natans* — fruktstenar.
Quercus Mobnr? — bladfragment.
Eubus idccus — 1 fruktsten.
Salix sp. — bladfragment.
Scirpus lacustris — frukter.
» sp. —
Amblystegium scorpioides* m. m.
V. 0,25 m. »Svämtorv» med fruktstenar av Potamogeton, frön av Nuphar och
Iris, diverse bladfragment o. s. v.
VI. 0,3 m. Svart huminös (skogs-)mylla. — Pollen av ek, lind, alm etc. men
ej gran.
VII. 0,2 m. Omrörd torvmylla — utan tydlig gräns mot föregående lager.
Markytan vid profilen låg 0,7 m. över vattenytan i sjön vid tiden för undersökningen
(10—12 aug. 1912), 1. t. k. (mellan V och VI) således c. 0,2 m. över densamma.
G. 200 m. öster om denna profil, 7 m. från passpunkten var lagerföljden denna:
I. Berg.
II. 0,2 m. Sandig lera.
III. 0,i m. Brun detritusgyttja.
IV. 0,2 m. »Svämtorv» med al, sälg, Nuphar, Nymphcea, Potamogeton etc.
V. 0,4 m. Skogsmylla.
VI. 0,2 m. Huminös torvmylla.
Markytan lå«- även här 0,7 m. över vattenytan i bäcken, som här befann sig högst
c. 5 cm. lägre än i sjön. Djupet till den nedsprängda klippbottnen var 0,25 m.
Enligt vad bl. a. nämndemannen i Russtorp, som till stor del själv nyodlat myren,
meddelat, har avloppet och därmed vattenståndet i sjön sedan 1850-talet sänkts samman-
lagt c. 1,5 m., vilket väsentligen måst ske genom nedsprängning i de stängande granit-
klipporna.*
1 Största delen av denna sänkning gjordes i början av 1850-talet, ehuru senare
vid flera tillfällen mindre rensningar och även sprängningar företagits. — Det var omöj-
ligt att i naturen exakt avgöra, hur mycket åbottnen blivit sänkt. Dock visade såväl
1 Före sänkningarna var myren ett sankt, obeträdbart starrkärr, varöver en späng ledde över till en i
i kärret belägen holme. Detta framgår av lantmäterikartor och -protokoll från 1840 i nämndemannens i Russ-
torp ägo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
