Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Svartåns vattenområde - Johannesbergskärret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230 UNO SUNDELIN.
Över skogstorven vilar slutligen ett vanligen 1—2 dm. mäktigt dytorvlager. Detta
har uppstått ur kärrtorv eller kärrdy, destruerad vid en för c. 20 år sedan företagen,
men på grund av sankheten strax åter nedlagd uppodling av kärret. Xu intages det av
starrvegetation samt längs kanterna och de upptagna dikena utvandrade al- och björksnår.
Närmast sjön är en c. 7 m. bred och V2 m. hög strandvall av sand uppkastad över
torven. Ovisst är, huru långt ut under sjöytan torven fortsätter, då packad sand, vari
borren endast med möda kunde nedföras c. V2 m., här täcker ev. torvlager.
L. t. k. befinner sid vid den underliggande gyttjans utkilande (p. 1) 0,8 m. under
1. v. y. samt sjunker utåt till 1,35—1,5 m. under densamma, vilket djup oberoende av
bottenkonfigurationen sedan (p. 6—9) bibehålies.
Johannesbergskärret (61. Tavla 7), c. 2,5 km. SSO om föregående, sträcker sig från
Torrsjön till Johannesbergsviken av Sömmen, något mer än V2 km. söder därom. Torr-
sjön gjorde vid mitt besök — den 19 sept. 1914 — skäl för namnet, i det att avlopps-
bäcken, som genomflyter kärret, i sin södra del var fullständigt utsinad och Torrsjön
följaktligen utan synligt avlopp.1
Lagerföljden i Johannesbergskärret liknar den i Pölenkärret, ehuru i motsats mot
där torvlagren, obetäckta av sand eller andra avlagringar, här fortsätta V2 km. ut under
sjöns vattenspegel till mynningen av den skyddande viken.
Underlaget utgöres av lera, varpå följer en mot norr alltmer uttunnande, mot söder
utåt sjön allt mäktigare (vid p. 12 1 m.) skal- eller kalkgyttja, varur följande vid p. 9
insamlade mollusker blivit bestämda av Dr Odiiner:
Limnoa sp. — fragment. Pisidium nitidum — c. 2 ex.
Pisidium milium — 1 ex. Sphcerium corneum — c. 5 ex.
Skalgyttjan har allestädes visat sig innehålla pollen av tall, björk och »Corylus»,
sporer av Chara sp., desmidiacéer, entornostracéer, spongier m. m., däremot ingenstädes
diatomacéer.2 3 Först i det ovanförliggande, föga mäktiga lagret av brungrön gyttja hava
pollen av al och alm anträffats (p. 5—11) samt längst ut (p. 11) även av ek. Här hava ock
iakttagits frukter av Cladium mnriscus, vidare Cosmarium, Pediastrum, Scenedesmus (p. 5)
m. m. samt en tämligen rik, litoral diatomacéäora, karakteriserad av bl. a. följande arter:
Amphora ovalis + .
» »v. libyca + .
Anomoeoneis zellensis r.
Caloneis latiuscida +.
» obtusa +.
Cocconeis flexella +.
» placentula rr.
Cyclotella comta v. radiosa r.
Cymatopleura solea r.
Cymbella cequalis c.
» Ehrenbergii cc.
» incerta c.
» lovis c.
» Reinhardtii var. c.
Epithemia argus cc.
» » t. alpestris c.
Gomphonema intricatum +.
MasiogloiaSmithii v. lacustriscc.
Navicula bacillum 4-.
» oblonga cc.
> tuscula cc.
Pinnularia streptoraphe r.
Stauroneis phoenicenteron c.
Stephanodiscus astrcea rr.
På gyttjan följer en på sina håll över 2 m. mäktig magnocaricetumtorv, som i
undre delen i kärrets nordliga, äldsta del innehåller talrikt med CYarfwmfrukter. Sporer
1 Pä östra sidan av Torrsjön förekom en vacker isskjuten strandvall lik den av Gustafsson 1904, s 147,
beskrivna från sjön Dälbingen, 2,5 mil norr om Väsiö.
3 Jfr Stapff (s. 71), som uppger, att »Desrnidierna enligt De Brébisson äro mindre talrika i trakter
med kalkartad grund, äu i sådana med granit-, quarts- eller skiffer botten».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
