Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Svartåns vattenområde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVAltTÅNS VATTENOMRÅDE. 245
eftersom de uppgifter om djupet vid och över flottholmen (i undervattensläge) som Ljung-
quist 1747 (se Sveomark 1894, s. 3) och Öberg 1894 (s. 3) lämnat, ungefär överens-
stämma. Såvida resp. uppgifter äro korrekta, torde de knappast lämna utrymme för
större stegring än c. lh m. under den halvtannat århundrade långa mellantiden. — Om
alltså enligt min uppfattning gyttjesedimentationen i Svartån norr om Ralången något,
om än ej så mycket, höjt vattenståndet i densamma, kan däremot, som Gavelin fram-
håller, själva kärr- och mossmarken, som bildar åns stränder, knappast hava i nämnvärd
grad i senare tid genom tillväxt uppdämt Ralångens vattenyta, då ett visst »status quo»
härvidlag före sjösänkningen synes hava inträtt.
Jag skall nu övergå till att med några ord belysa de tre meddelade profilerna från
Ralången samt söka utdraga de konsekvenser angående vattenståndets växlingar m. m.,
som därav kunna dragas.
Den första detaljrika profilen (68. Tavla 7), som är uppgjord av Dr L. v. Post i
april 1915 och godhetsfullt ställts till mitt förfogande, överskär torvmarken norr om Ra-
lången på västra sidan om Svartån vid järnvägsövergången något mer än 1,5 km. norr
om sjön. Eftersom Dr v. Post själv framdeles ämnar behandla denna profil, skall jag,
vad densamma beträffar, endast framhålla ett par stratigrafiska förhållanden, som äro av
vikt vid en jämförelse med de båda andra profilerna. Det är enligt min uppfattning
klart, såväl på grund av-den rikliga Ö/adium-förekomsten som av stratigrafien över huvud,
att den djupa limnotelmatiska kontakten vid p. 7 och 8 är av boreal ålder. Kontaktens
djup under vattenytan i ån vid undersökningstillfället vid den underliggande gyttjans
utkilande utgjorde, såsom av profilen framgår, c. 3,5 m. Den branta stigningen å kon-
takten mellan p. 8 och 9 torde bero på, att vattenytan därefter stigit dels på grund av
det atlantiska klimatets inträde, dels på grund av olikformig landhöjning, ev. även av
andra orsaker.
Den andra profilen (69. Tavla 7) överskär Ralången omkring 1h km. söder om nord-
ändan c. 2,i km. söder om föregående profil. — Den västra sidan av sjön begränsas här
av en några hundra meter bred mossrand, som utgör fortsättningen av mossmarkerna kring
Svartån. Som redan nämnts, har sjön i senare tid här ätit sig in i mossen, varigenom dels
den nuvarande tallskogen nedstörtat, dels äldre subboreala stubbgenerationer efter be-
tydligt mer storvuxna skogar utpreparerats ur mossen,1 nu i tusental täckande den genom
sänkningen torrlagda sjöbottnen ut till, men vanligen nätt och jämnt ned till vattenytan vid
undersökningstillfället d. 25/9 1914 (fig. 90). En del befunno sig tydligen ännu i primärt läge
med rötterna djupt, nedträngande i den underliggande torven. Närmast mossranden före-
kommo de stubbar och stockar, som tillhört den recenta tallskogen bland de subboreala,
och ibland så förvittrade och bearbetade av vågorna, att det kunde vara svårt nog att
avgöra, vilka stubbar, som härstammade från den subboreala skogsbottnen och vilka från
den recenta tallskogen. Dock nådde de sistnämnda ej på långt når de dimensioner, som
många av de subboreala, av vilka en del voro brända (se fig. 90 i förgrunden t. v.). — På den
östra sidan av sjön fanns i norra delen likaledes en, ehuru åtskilligt smalare torvbård, varöver
en meterhög, c. 25 in. bred strandvall av sand, motsvarande vattenståndet före sänkningen
1 Möjligen hava de yttersta delarna av den subboreala skogsbottnen aldrig täckts av torvlager utan direkt
dränkts under sjöns vatten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
