Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Svartåns vattenområde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254 UNO SUNDELIN.
Amblystegium sp. m. in. samt kol i såväl västra som östra delen av skärningen. Detta
vid p. 5—9 dessutom vedförande lager övergår utan tydlig gräns uppåt i ett i allmänhet
meterdjupt lager dyig svart starrtorv, i vars övre del granpollengränsen befunnits falla
(p. 5). överst följer, vanligen utan tydlig gräns mot underliggande lager, c. 0,25 m. ofta
gyttjig eller lerig brun kärrtorv med frön av Menyanthes. — Den vedförande kärrdyn
i bottnen vilar på lersand djupast 1,4 m. under vattenytan vid tiden för undersökningen
(d. 26—29 juli 1915). Kontakten mellan torven och skalgyttjan befann sig såväl i skär-
ningens östra som västra del på nästan precis samma djup, nämligen 0,95—l,o m. under v. y.
Sundsmålenskärningen (72, Tavla 7), 1,5 km. norr om föregående, övertvärar sjön
från öster till väster och skär därvarande torvmark å ömse sidor. På ostsidan utgöres
denna av en rismosse, bevuxen med tämligen storvuxen björk- och tallskog. Sjön
har här i senare tid ätitsig in ett stycke, så att träden å mossens yta underminerats och
nedstörtat och nu täcka sjöbottnen intill några meter utanför stranden. Detta är synbar-
ligen en följd av en nupågående vattenstigning. Strax öster om p. 2 vidtog ett av Carex
fdiformis och Molinia coerulea karakteriserat, i stort sett trädlöst laggparti. På västra
sidan av sjön träffar profilen en (isskjuten?) strandvall, huvudsakligen bildad av omlagrad
torv, vari dock större och mindre stenar blivit inbakade. Strandvallens krön befann sig
0,75—0,85 m. över v. y. Innanför vallen vidtog ett sankt, grunt starrkärr utan stratigrafiskt
intresse. Den inre byggnaden av torvlagren å ostsidan är denna. På lersanden i bottnen
vilar en vid p. 4 och 5 0,8 m. mäktig kalkgyttja med Phragmites, Cladium, Equisetum,
Chara samt Cristatella mucedo (statoblaster). Vid p. 4 å olika nivåer i kalkgyttjan ut-
slammade mollu.sker hava bestämts av Dr Odhneh, varvid nedan omnämnda arter befunnits
förekomma å följande nivåer, nedifrån räknat:
0—0,25 in.:
Limncea peregra — (?) fragment.
Pisidium milium — 1 ex.
» nitidum — c. 10 ex.
0,25—0,5 in.:
Limncea peregra — 2 unga ex.
Pisidium nitidum — 2 ex.
» pusillum — 2 ex.
0,5—0,75 m.:
Limncea peregra — c. 12 ex.
Pisidium milium — c. 10 ex.
» nitidum— c. 25 ex.
Efter förmedling av ett gyttjigt, blott ett par centimeter mäktigt övergångslager
följer ett vid p. 3 och 4 meterdjupt kolrikt, huminöst torvmyllager med radiceller, björk-
och alved samt i övre delen enstaka tallstubbar.1 överst vilar utan tydlig gräns mot
underliggande lager ett par decimeter huminös mylla, vari Sphagnum-vestev träffats.
1 Även Trybom (s. 10) uppger, att norr om Degela »torvbotten hyser gott om gamla rötter och stubbar,
ris och grenar». Härmed torde åsyftas de utanför stranden i vattnet nedstörtade resterna av den recenta vege-
tationen jämte de därmed blandade, ur mossen utpreparerade resterna av äldre skogsgenerationer.
Planorbis crista (nautileus) — 4 ex.
Valvata piscinalis — c. 4 unga ex.
Planorbis crista — 1 ex.
Valvata cristata — 4 ex.
piscinalis — 2 ex.
Planorbis carinatus — 1 ex.
Valvata piscinalis — 1 ungt ex.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
