Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Svartåns vattenområde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVARTANS VATTENOMRÅDE.
huvudsjön endast lämnas den negativa upplysningen, att inga stubbar å sjöbottnen eller
i de till sjön gränsande torvmarkerna iakttagits. Härav dragés den slutsatsen, att Noen
i motsats mot de nämnda sjöarna icke varit så starkt uttorkad-, att den blivit avloppslös
(1. c. s. 44). Då jag på grund av mina i det föregående meddelade erfarenheter på förhand
var böjd att betvivla riktigheten av denna slutsats, helst den stödde sig på till synes
tämligen lösa grunder, och då jag dessutom just vid Noen önskade söka bestämma den
boreala limnotelmatiska kontaktens lutning för att omedelbart kunna jämföra denna med
den äldsta Noenstrandlinjens lutning, företog jag i slutet av juli 1915 en undersökning
av ifrågavarande sjö. Jag hade därvid sällskap och hjälp av mina vänner fil. kand. A.
Hannerz, som just var sj’sselsatt med en undersökning över växtformationerna vid Noen
för Hydrografiska Byråns räkning, samt av agronom I. Wåhlstedt.1
Degelakärret (71, Tavla 7). Noens avlopp, Nobyån, kantas intill 1 km. söder om
sjön av ett huvudsakligen på västsidan utbildat c. V2 km. brett kärr, som är utdikat och
till stor del odlat. Ännu 1 km. följes emellertid ån av en smalare torvbård, innan den
utträder på sand och morän. Genom den förstnämnda kärrmarken, Degelkärret, är den
första profilen upptagen från öster till väster 50—100 m. söder om sjön, varest i nu-
tiden är sank slåtteräng. Profilen uppvisar en rätt enformig lagerföljd. I västra liksom
i östra delen träffas på det av lersand bestående underlaget ett några decimeter mäktigt
gulvitt kalk- eller skalgyttjelager2 med bl. a. Limncea peregra (bestämd av Dr N. Odiiner)
samt Cladium-h’nktev (ned i botten), Potamogeton-fruktstenar, Chara-sporer, dessutom
Alnus, Carex, Equisetum m. m. Vid p. 2 förekom ett decimeterdjupt lager av Cladium-
torv i skalgyttjan, c. 1 dm. under 1.1, k. — På skalgyttjan eller direkt på lersanden
följer ett 0,1—0,6 m. mäktigt lager dyig kärrtorv med frukter av Carex JUiformis och
C. strida, Cladium mariscus och Scirpus lacustris, frön av Comarum och Menyantlies,
1 Båda voro mig även följaktliga ock behjälpliga vid undersökningen av Raklången, Wåhlstedt dessutom
vid undersökningen av Säbysjön ocb V. Lägern.
2 Den kemiska sammansättningen av kalk- eller skalgyttjan vid denna liksom vid de följande profilerna
är utan tvivel i det närmaste lik densamma från den närgränsande Hvalen, av vars »snäckmärgel» Trybom
(s. 10—11) meddelar en av C. v. Feilitzen företagen analys, visande följande sammansättning:
Hygroskopisktvatten....................................................... 2,05 proc.
Organiska ämnenocb kemiskt bundet vatten . . 4,40
Kalk............................................................................. 49,60
Talk...................................................................................... 0,32 »
Kolsyra................................................................................. 39,19 »
Järnoxid + lerjord.............................................................. 0,35 »
Svavelsyra ........................................................................ 0,17
Fosforsyra........................................................................ 0,04 8 »
Kali...................................................................................... 0,04 »
Sand...................................................................................... 2,90 »
Ej bestämbara ämnen och förlust............................. 0,932 »
100,00 proc.
Således kolsyradkalk....................................................... 88,24 proc.
» talk..................................................... 0,6 7
Kalkfosfat............................................................................. 0,104 v
Svavelsyrad kalk................................................................... 0,29 »
En annan av E. V. Olbers utförd analys visade något mindre, nämligen omkring 80 % kolsyrad kalk
(Trybom, s. il).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
