Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Svartåns vattenområde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVARTÅNS VATTENOMRÅDE. 271
— Eftersom Cladium marisctis mångenstädes träffats i de äldsta kontakterna även å sjöar-
nas sydsidor, om ån sparsammare än å nordsidorna, synes detta visa, att Cladium varit
mindre ömtålig än Carex pseudocyperus, som dock torde inkommit lika eller nära nog
lika tidigt.
Inga arktiska växter hava anträffats, vilket naturligtvis ej utesluter, att sådana kunna
hava funnits. Helt säkert hava de dock aldrig varit allmänna å det småländska hög-
landet (jfr G. Andersson 1893 a II, s. 43 o. 44.) och någon egentligt arktisk, knappast
ens subarktisk, vegetation torde lika litet hava förekommit inom Svartåns vattenområde
som inom Stångåns — om ej helt efemärt och lokalt i närheten av den tillbakavikande
isranden. Denna kan icke hava varit långt borta, när de från isen befriade eller ur den
baltiska issjöns vågor stigande sjöarna började igenväxa genom Magnocaricetum-Cladium-
formationer.
Najas marina är funnen i samma sjöar som Cladium och Carex pseudocyperus syn-
nerligen rikligt i såväl boreala — även tidigt boreala (se Noen) — som atlantiska lager.
1 alla de nämnda sjöarna utom Ralången finnas utbredda, huvudsakligen boreala kalk-
eller skalgyttjelager, och det är i dessa och de närmast överliggande detritusgyttjorna, som
fynden av både Cladium, Carex pseudocyperus och Najas marina oftast äro gjorda. —
Såväl Cladium som Najas marina förekommo dock även, ehuru åtskilligt sällsyntare ännu
under äldre delen av den subboreala tiden men knappast senare, om icke reliktartat på
en och annan lokal. Carex pseudocyperus har visserligen fortlevat på det småländska
höglandet in i nutiden, men långt sällsyntare och sparsammare än under den boreala och
atlantiska tiden. — Såsom vid behandlingen av Stångåns vattenområde framhållits, hava
de nämnda arternas stora utbredning under boreal tid utan allt tvivel betingats icke blott
av en högre temperatur utan också av jordmånens och vattnens stora rikedom på närings-
salter under denna tid. Detta torde särskilt framgå av Najas marinas forna utbredning
som insjöväxt. Denna har nämligen under värmetiden efter allt att döma haft sitt för-
nämsta utbredningsområde på norra delen av det småländska höglandet och i synner-
het inom Svartåns vattenområde, vars sjöar och vattendrag denna tid varit hög-
gradigt kalkhaltiga, vilket framgår av de här allestädes under denna tid avlagrade,
ofta mäktiga skal- eller kalkgyttjorna, som kunna innehålla inemot 90 % kolsyrad
kalk (se Noen). Här träffas frön av Najas marina ojämförligt mycket rikligare och
oftare än inom Stångåns vattenområde, där de förekomma mer sporadiskt (se fig. 94).
Även äro de inom Svartåns vattenområde anträffade fröna i allmänhet större än de inom
Stångåns vattenområde funna. Möjligen har också detta samband med en större kalk-
rikedom inom det förstnämnda vattenområdet under ifrågavarande tid.*
1 Sannolikt har
emellertid under boreal tid även temperaturen varit något högre inom Svartåns vattenområde
än inom Stängäns, som befann sig närmare den av smältvattensmassorna från landisen
kalla Östersjön. Möjligen har på grund härav en något större koncentration av salter,
1 Det torde ej heller vara en händelse, att de enda kända reliktlokalerna i sött vatten av Najas marina
i Skandinavien äro ett par sjöar å Gotland (Fardumeträsk; Pavik i Vestergarn). — Kommer man längre söderut
å småländska höglandet, där kalkhalten i jordarterna upphör, saknas, som mina ännu ej offentliggjorda under-
sökningar i dessa trakter visat, också såväl Najas marina som Cladium och Carex pseudocyperus så gott
som fullständigt i torvavlagringarna. Detta visar tydligt, huru kalkbundna de nämnda arterna varit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
