Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Grönlands upptäckande och bebyggande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
FORNSKANDINAVISKA UPPTÄCKTSFÄRDER.
(Borgafjord och Breidafjord). Af de 25 utvandrareskeppen
nådde endast 14 sin bestämmelseort; de öfriga antingen
förolyckades under den farliga färden mellan Island och
Grönland i den af polarströmmen ditförda packisen eller
måste vända om. Detta torde ha ägt rum år 986. Erik
den röde kom emellertid själf fram till Grönland och
bosatte sig på västkusten vid den efter honom
uppkallade Eriksfjorden, där han uppförde en gård Brattalid
(bratli brant, fjällsida).
Redan efter sin första resa till Grönland torde Erik
den röde ha lämnat sina landsmän en så utförlig skildring
af den kust eller den plats i det nya landet, där han
tänkte bosätta sig, att det icke erbjöd någon större
svårighet för folk, som voro okända med farvattnet, att på
egen hand taga sig fram till den blifvande bygden.
Sålunda berättas det i Erik den rödes saga om Bjarne
Herjolfsson, att han icke drog i betänkande att följa efter sin
fader, som förut dragit åstad till Grönland, oaktat
hvarken Bjarne själf eller någon af hans folk ombord
någonsin förut hade seglat i Grönlandshafvet. Under flera dagar
drefvo de omkring i svår tjocka, men "därefter heter
detfingo de ånyo se solen och förmådde då känna igen
väderstrecken". Nordborna styrde nämligen efter solen och stjärnorna,
särskilt naturligtvis efter polstjärnan, då som förut
antyddes kompassen ännu var okänd. Knappast kan det
häller råda något tvifvel om, att de muntliga berättelserna
om seglatsen till Grönland åtminstone i början af landets
historia ansågos fullt tillräckliga för att finna vägen till
de nya bygderna.
–
Efter uppgifter i de gamla sagorna finner man
nämligen, att liksom Island uppdelades i fyra fjärdingar, så
var Grönland redan mycket tidigt indelat i tvänne från
hvarandra åtskilda hufvudbygder, Österbygden och
Västerbygden. Mellan de båda fanns en obebodd kuststräcka,
hvars längd dock angifves olika, sannolikt beroende på
den olika uppfattningen af huru långt bygdernas inbördes
utsträckning egentligen framskridit. Vidare finner man,
att förbindelsen mellan desamma till och med vintertiden
icke erbjudit några större svårigheter. Österbygden låg
närmare Island och Norge än Västerbygden så långt
äro alla ense, men hvad i öfrigt beträffar bygdernas in-
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
