Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Färderna till Vinland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÄRDERNA TILL VINLAND.
23
i synnerhet omkring staden Annapolis. Alltså
öfverensstämmer detta med nordbornas uppgifter. Hvad beträffar
Vinlands själfsådda hvete, kan detta icke tydas såsom majs,
hvilket alltid är odlat, utan det måste ha varit så kallat
"indianris" eller vildris (Zizania aquatica eller
Hydropyrum esculentum), hvilket fanns vildt växande vid
flodbäddar, stillastående vatten och sumpiga ställen öfverallt
i Nordamerika längs ostkusten i norr intill 500 nordlig
bredd.
Skildringen af Vinlands naturprodukter i öfrigt passar
väl till förhållandena i Nya Skottland. I Straumsfjord lefde
kolonisterna af jakt och fiske; de samlade ägg på öarna,
fångade fisk i sjön och skogsdjur på land. De togo bl. a. äfven
en strandad hval. I Hop var deras lefnadssätt i allmänhet
detsamma; dock framhålles här det mildare klimatet, i det
ingen snö föll och boskapen kunde gå ute om vintern,
hvilket stämmer väl till sydliga Nya Skottland. Till
landets produkter må också räknas de "skinnvaror och
gråskinn" som skrælingarna sålde; äfven i senare tider brukade
de infödda indianerna till europeiska kolonister sälja
pälsvärk af de gnagare, som de fångade om vintern, särskilt
utter och bäfver.
I Markland hade nordborna på bortresan längs
sydkusten icke påträffat några invånare, på hemresan
däremot anträffades sådana vid syd- eller ostsidan. Ej häller
i nordliga Vinland sågos spår af människor, endast i dess
sydliga del råkade nordborna i farlig beröring med
infödingar. Hvilka voro då dessa infödingar eller "skræ
lingar", som nordborna kallade dem? Vanligen ha de
ansetts vara eskimåer, ehuru detta folk veterligen aldrig
trängt så långt ned i söder; men härvid är först och
främst att märka, att nordborna vid denna tid ännu icke
träffat på eskimåer, eller ens sett denna folkstam, men
däremot, som förut omtalats, hemma i Grönland både i
Västerbygden och Österbygden funnit spår af dem, såsom
bostäder, båtstycken, stenredskap o. s. v. Med "skrælingar"
menade nordborna i allmänhet svaga, kraftlösa människor,
och benämningen torde närmast syfta på en lägre
kulturståndpunkt, icke på någon bestämd folkstam. Då nu
nordborna i Markland och Vinland råkade människor, som
i likhet med det okända folket i Grönland använde
stenredskap och i det hela stod på ett naturfolks stadium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
