Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pornsðgnr Saarlands.
XLIX
den sista (Eigla) till och roed en isländsk ättsaga. Men det gemensamma draget
för alla är deras rikedom på äfventyrliga händelser å skiftande skådeplats; ingen
af sagorna låter hela handlingen försiggå i ett och samma land. Detta kan
knapt vara tillfälligt, utan torde antyda, att en individuell smak bestämt
urvalet; sannolikt har samlingen blifvit gjord på en förnäm mans beställning
och efter hans anvisning ’}.
Till bokens skrifvande hafva tre personer blifvit använda; i inledningen
till min upplaga af Jómsvíkinga saga (Lund 1875), där Holm. mbr. 7, 4:to
beskrifves, har jag efter den ordning, i hvilken.de uppträda uti denna codex,
kallat dem första, andra och tredje händerna, ett beteckningssätt, som här
be-hålles. Af dessa tre personer intager "tredje handen" den mest betydande platsen.
Denne man har ensam skrifvit icke blott alla de sex sista sagorna, utan äfven
det bevarade bladet af Elis saga (se 2:o); eftersom han för öfrigt afskrifvit
sagor i sin helhet, är det troligt, att också hela Elissagan varit afskrifven af
honom. Därjämte bör denne skrifvare sannolikt betraktas som redaktör eller
entreprenör för hela arbetet, ty hans stil igenkännes i de röda
kapitelöfver-skrifterna till Bærings saga, — de öfriga två sagorna, som ej äro skrifna af
honom, sakna kapitelindelning och öfverskrider J). De båda andra skrifvarne
(första och andra händerna), redaktörens medhjälpare, hafva tillsammans verkstält
upptecknandet af Bærings, Flovents och Konrads sagor; de hafva skrifvit un-
’) En förmodan angående denna person vill jag här framställa: att det varit den
bekante riddaren Haukr Erlendsson. Eftersom jag dess värre saknat tillfälle att fullt
undersöka skälen för och mot denna hypotes, kan jag blott flyktigt framkasta de grunder, som
kunna stödja den samma. Man känner, att Haukr mer än någon annan vid den tid, d&
hds. får anses hafva tillkommit, eller början af 1300-talet, varit verksam för att tillvarataga
och komplettera forna tiders literära kvarlåtenskap. Därjämte torde i A finnas några tecken
till gemenskap med den s. k. Hauksbók. Två af de i A förekommande stilarna (de, som
längre fram kallas andra och tredje händerna) skola, enligt hvad Dr Kristian Kålund sagt
mig, mycket likna i Hauksbók använda skrifvares handstil; innehållet i Kon och Bær (och
må hända äfven Mag) visar ett och annat, som kan vara lånadt ur Hauksbók (jfr
redogörelserna i afdelningarna III—V); och slutligen röjas hos skrifvarne sådana sträfvanden åt
norskt språkbruk, som ju äro betecknande för de af Hauk eller för hans räkning skrifna
böckerna; bland sådana norska egenheter kunna särskildt anföras: en för ef eller er 47",
57" M, 66’, 160", 165*° och kanske äfven 149", sporadiskt utelemnande af h framför l
och r samt (hos tredje handen ) försök att skilja æ och æ, så att det senare tecknas Ó.
’) I Fl finnes dock i så måtto kapitelindelning, att vid 144" (Kap. XVIII), 147»,
150" (Kap. XXI) och 163" (Kap. XXIV) användes temligen stor, men svart initial,
hvarjämte äfven någon plats är lemnad tom för rubriker; emellertid synas inga spår af, att
sådana någonsin blifvit ditsatta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
