Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LXXXVI1I
G. Cederschiöld.
Den handskrift, som (bortsedt från helt små fragment) befunnits vara den älsta
och bästa, har blifvit aftrykt, så långt den räcker; där denna hds. haft luckor,
hafva de blifvit fylda efter den eller de närmast beslägtade hdss., hvilka ock
anlitats så väl till att rätta vårdslöshetsfel i den till grund lagda hds., som
ock till att förse henne med värdefullare varianter, sådana som af någon orsak
synts vara af intresse ’). Beträffande Kon och Bev har jag i själfva verket
gått ännu något längre. Pergamentshandskriften Holm. 7, fol. innehåller båda
sagorna i en form, hvilken väl ej kan sägas tillhöra samma redaktion som den,
vi lagt till grund, men likväl är närstående och tillika i sig själf mycket
värdefull; jag har därför ur denna handskrifta) upptagit alla från vår text
afvikande läsarter, så att endast de så godt som värdelösa olikheterna lemnats
oanmärkta. Anledningen till denna större vidlyftighet i variantapparaten skall
för öfrigt utförligare omtalas i de särskilda undersökningar, som nedanför (i
afd. IV och VII) skola egnas åt dessa båda sagor. — Fl har så till vida
behandlats olika, som den blifvit aftrykt icke blott enligt den älsta (ofullständiga)
handskriften utan äfven efter den näst älsta (som är fullständig).
Vår afsigt har, sade vi nyss, varit att af hvarje saga lemna en viss
redaktion så fullständig som möjligt. Det har därför varit nödigt att råda
bot på den skada, som under tidernas lopp blifvit tillfogad hufvudhandskriften.
d. v. s. att tillsätta det, som genom förlust af hela blad, genom hål,
bortskär-ning, skrapning, nötning, blekning, svartnande eller fläckar försvunnit. Sådana
tillsatser hafva städse utmärkts så, att de lätt kunna skiljas från det, som
verkligen står att läsa i hufvudhandskriften. Äro tillsatserna af betydligare
längd, så hafva de tagits ur den med hufvudhds. närmast beslägtade hds. 3),
’) Skälen till anförande af varianterna kunna vara af många slag och torde väl i
allmänhet på de särskilda ställena vara begripliga för de sakkunnige. Specielt framhålla vi
blott följande: att ett stiille förefallit i nSgon mån korrumperadt och de beslägtade
handskrifternas läsarter, fastän ej afgjordt riktiga, dock ansetts kunna lemna någon ledning (t.
ex. vid nomina propria); att ett ovanligare ord genom de yngre handskrifternas läsarter
antingen förklarats eller på ett i och för sig lärorikt sätt blifvit misstolkadt; att en på
grund af tvetydigt skrifsätt ej fullt bestämd form blifvit säkrare (t. ex. flosu B 22741 med
varianten flauso i C, hvaraf man ser, att nominativen heter flasa, icke flosa, som Fritzner
uppgifvit), o. s. v.
J) Och naturligtvis äfven ur dess afskrifter (Chart. Uolm. 6, 4:to och AM. 118, 8:vo),
dar membranen själf har luckor. — I fräga om Bev har jag dess utom anlitat de båda
fragmenten i AM. 567, 4:to, pä samma sätt och af samma skäl som perg. Holm. 7, fol.
3) Tvänne sådana större tillägg, Mag 41jo—43 och B .k» 89"—92’°, utmärkas genom
mindre stil.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
