Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lxxvm
6. Cederschiöld.
bäst representera det dåtida språkbruket, eller, om äfven detta skulle vara svårt
att bestämma, den form, som i normaliserade texter är vanligast. Dessa
regler har jag sökt följa i här meddelade sagotexter.
Den ovisshet, hvartill en förkortning kan leda, gäller 1) någon gång valet
af ord, då skrifvaren blott utsatt första bokstafven och denna kan utmärka två
ungefär liktydiga, 2) mycket ofta böjningsformen (tempus, modus, kasus, genus,
bestämd eller obestämd form), 3) i många fall ljudbeteckningen i ordet, vanligen
så, att man har valet mellan en äldre och en yngre form ’).
Två olika ord, nämligen former af verben segja och svara, kunna stundom
afses med förkortningen f.; men då det senare verbet eger särskilda
abbrevi-erade skrifsätt (fv\ och dylika), har jag föredragit att i sammanhang, där
hvilketdera verbet som hälst vore möjligt, återgifva f. med segja; de enda
undantagen torde vara 2637 och 118JS, där jag (på det sistnämda stället utan
tvingande skäl) skrifvit svarar — Eftersom titeln keisari icke sällan af
skrifvare felaktigt utbytes mot konungr (t ex. 566, 644, 719, II*1, 46", 47I4,i7 45 S4),
så kan förkortningen k i sådant sammanhang, där den förra titeln varit riktig,
äfven ha utmärkt den senare; i dessa fall (lJ4n, 45is,i4,is, 46") har jag
begagnat det af innehållet fordrade keisari.
Mycket vanligare är, att intet tvifvel kan råda om ordet, men väl om
dess böjningsform. Tätast återkommer svårigheten att välja mellan presens
(historikum) och preteritum af verba dicendi segja, svara, kvedaz och mæla,
då dessa ord äro så förkortade, att tempus cj kan urskiljas. I sådana fall liar
jag af verbet mæla alltid valt preteritum 3), men af sejjja, svara och kvedaz
nästan öfver alt presens 4). Detta mitt förfaringssätt öfverensstämmer med
handskrifternas eget bruk, där de hafva tempus utsatt; emellertid bör anmärkas,
att andra handen i A samt hds. B rätt ofta begagna pret. af segja, äfven vid
direkt anföring. — Svårare är att uppgöra en regel för återgifvande af h. med
heitir eller het (= hét); jag har låtit bestämma mig af sammanhanget och har
på dunklare ställen i not påpekat, att hds. användt förkortning. På samma
’) Följande anmärkningar hafva afseende endast på det, som är trykt efler hdss. A
och B, men ej på de små stycken, som tagits ur andra hdss.
J) Dess utom har f. 26’0 betydelsen spyrr.
3) Likaså har det sällsynta tal 189" återgifvits med talad i.
*) Preteritum af kvedaz har jag användt 19", af svara 38", 17011, 2P>5’\ af segja
216", 230", 241", 254", på hvilka stallen detta tempus mer eller mindre bestämdt for-
dras af sammanhanget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
