Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Forosðgui’ Suðrlanda.
LXXHI
sätt har jag gått till väga med verbet hafa, då detta i hdss. betecknats med
h. l); beträffande detta verb har stundom äfven modus varit tvifvelaktig.
Huruvida nomina efter vissa prepositioner böra sättas i dat. eller ack.,
blir ibland osäkert; jag har då (alltid, om jag ej bedrager mig) genom
anmärkning under texten visat, att handskriftens förkortning icke lemnar någon
ledning J). — Särskild uppmärksamhet förtjäna utländska namn 3). Några böjas
(i utekrifna och följaktligen äfven i upplösta former) som nordiska, men
beträffande inånga kan man, då genitiv aldrig förekommer utskrifven, svårligen
afgöra, om ändelse får tilläggas i denna kasus. I sådana (maskulina) namn
har jag begagnat gen i ti vändel sen s (eller z), så framt de ej redan i nominativ
slutat på hväsijud; t. ex. Gamalfins 14851 (gfims Aj, Korsablins 14853 (korlab
AJ, Sabaoths 252" (sab B), men Bevers 26030, 265* (.B. i hds. B) 4); Flovent
förekommer aldrig utskrifvet i gen., men vid 157*a har A rvdentf, vid 13438
lolepf. — Yid ’154s8 har B utskrifvit ändelsen i uttrycket til Babiloniain.
Att neutrum (drepit) och icke maskulinum (drcpinn) bör återgifva
handskriftens drep 37* 3838, synes af 384t, där drepit i alldeles liknande
sammanhang är utskrifvet (jfr äfven 371 tillika med noten).
Den mest invecklade af hithörande frågor torde vara den om slutartikeln;
ty åtskilliga appellativ förekomma upprepade gånger förkortade på ott sätt,
som ej utvisar ändelsen 5), och i sammanhang, där språkbruket tyckes tillåta
så väl bestämd som obestämd form. Detta gäller i främsta rummet titlar6);
i dessa, liksom ock i audra hithörande ord, visar den yngre hds. (B) betydligt
Hitigare användning af slutartikeln än den äldre (A), ett förhållande, som na-
’) Förkortningen har ej angifvits vid 52, 10’, 13’; endast på det första stället kan
villrådighet om tempus förekomma.
J) Må hända borde ock lia påpekats, dels att namnet Rijgnvalldr 11", ll6’ och 12’0
i hds. skrifves .k. eller rögn., hvarför möjligen här åsyftats genitiv i Bt. f. dativ, dels att syni
195’’ i hds. är förkortadt.
’) Man erinr« sig, att ett nomen proprium i hdss. skrifves fullt ut merendels blott
första gången, som det förekommer, men sedan betecknas med en eller ett pur af sina
bokstäfver, så att ordetB ändelse ej framträder.
4) Hds. G brukar i gen. Beuiss, pappershandskrifterna Bievusar.
*) Hit räkna vi ej sådana teckningssätt som orm." / 70", borg" 111", 113", fylking".
200", hvilka icke gärna kunna förklaras annorlunda, än i vår text blifvit gjordt.
•) Det bör ej förbises, att regeln i G. F. V. Lunds Olduordisk Ordföjningslære 194,
a. 2 (att "navne på værdigheder, slægtskabsforhold" etc. stà utan artikel) just i följd af
skrifvarnes vana att förkorta dessa ord kommer att stödja sig väsentligen på en af
utgifvarne antagen plägsed och därför blir mindre tillförlitlig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
