Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LXXXVI1I
G. Cederschiöld.
Nu komma frågorna: huru och när har detta stoff blifvit infördt till Norden?
Det är otvifvelaktigt, att den isländska sagan icke kan vara öfversättning
från en främmande skrift, utan att hon måste vara upptecknad ur minnet, och
det snarast icke af den man, som själf hade hört eller läst originalet, utan af
en, som antingen direkt af den förste eller genom mellanled mottagit en
muntlig framställning af innehållet och just genom de i sig intressanta uppgifternas
knapphet och obestämdhet lockats att utfylla och omstöpa dem efter hvad hans
egen sagokunskap eller uppfinningsförmåga tillskyndade ’).
Men är det den franska dikten själf eller någon bearbetning på annat
språk, som varit källa? Denna fråga är icke lätt att besvara. Man har
framstält som en möjlighet, att sagan inkommit från Holland eller Tyskland. Det
finnes en nederländsk "llenout van Montalbaen" (utg. i Groningen 1875 af
J. C. Matthe8), hvilken antages vara författad i slutet af 13:de årh., och en
på samma språk skrifven folkbok om ITaimonssönerne (analyserad af Gödecke,
Deutsche Dichtung im Mittelalter s. 705). Beträffande den förra har Gaston
Paris (i sin anmälan af Matthes’ upplaga, Romania 1875, pp. 471—4) anmärkt,
l:o att den roll, "Malegijß" där spelar, bättre öfverensstämmer med den, som
Magus eger i vår saga, är med den, som den franska dikten tilldelar Maugis;
2:o att dråpet efter schackspelet skildras vida mer i likhet med sagan; särskildt
anmärkningsvärdt är, att dråparen uppgifves vara Guichard (= Vigvardr).
Hvad folkboken, angår, yttrar Suchier (anf. st.) ’): "In Isländischen schlägt
Vigvardr dem regierenden Könige Illö&ver *) das Haupt ab, als dieser Rögn-
’) Vi skola längre fram söka uppvisa, hvad han lånat ur nordiska källor. Ilär bör
omnämnas, att äfven andra franska dikter än Renaud de Montauban kunna hafva inverkat
på berättelsen om Amundosönerne. Sagans framställning af käjsarens och Rögnvalds
schackspel erinrar starkt om en motsvarande scen i Garin de Monglane: käjsaren (Charles) är
svartsjuk på Garin och bestämmer, att denne skall mista hufvudet, om han blir matt i
spelet (jfr G. Paris, Romania 1875, p. 475 med not. 2). Magus’ underbara horn, hvarB ljud
på långt håll igenkändes, kan vara en efterbildning af Olifant, Rolands berömda stridslur;
och när sagan förtäljer, huru Magus, såsom Skeljakarl, tillställer öfversvämning i käjsarens
sal, skulle detta drag kunna vara lånadt från den gamla dikten om Earl den stores resa
till Konstantinopel, där Bernard åstadkommer något dylikt (jfr Wulff, p. 9). De båda
sistnämda notiserna kunde också härröra från den norska Karlamagnussagan, hvilken för öfrigt
blifvit begagnad åt minstone af Bagans yngre redaktör (jfr längre ned).
3) De af honom sammanstälda uppgifterna om Ámundasönernes morbroder, konung
Hein-rekr af England i yngre redaktioner af sagan, grefve Aymyn van Dordoen i folkboken, torde
cke ega någon betydelse.
’) Detta namn har käjsaren i den omständliga, af Þórtlarson ntgifna redaktionen, medan
ban i den gamla hds., vi meddela, kallas Jatmundr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
