Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fornsögur Su&rlauda.
LXXXV
väld mit dem Brettspiel schlug. Im Niederländischen tödtet Reinout den König
Lodewyk, weil er Adelaert mit dem Spielbrett geschlagen. Im Französischen
findet erst Karls Sohn Loliier durch Beuve d’Aigremont, dann Karls Neffe
Bertolai durch Renaut, der ihn mit dem Schachspiele trifft, seinen Tod." —
Dessa likheter mellan de nederländska och isländska framställningarna äro utan
tvifvel af vigt. I)ock har hvarken G. Paris eller Suchier trott sig på grund af
dem berättigade till slutsatsen, att sagan utgått från Holland. Ty man känner
altför litet af den franska diktens äldre former för att. kunna förneka, att i
någon (eller några) bland dem funnits just de drag, som äro gemensamma för
sagan och de nederländska berättelserna. Ja, Gaston Paris spårar (anf. arb. p.
472 noten) en fransk version, där Guichard varit dråparen.
Att berättelsen skulle ha inkommit från Tyskland, är den af Wulff (p.
11) framkastade åsigten, hvilken ban stöder därpå, att sagan förlagt
händelserna ej till Frankrike, utan till "Saxland" och nämt flere tyska städer. Mot
detta argument hafva likväl Mde G. Paris och Suchier invändt, att, då stoffet
öfverflyttats icke skriftligen, utan muntligen, lokaliteterna mycket lätt kunnat
ändras till mera bekanta; orsaken till valet af Tyskland som händelsernas
skådeplats finner Suchier uti sagoförfattarens noggranna kännedom af Jiidreks saga,
Gaston Paris däremot i käjsartiteln, hvilken isländingen, efter måttet af sina
historiska kunskaper, tykte passa endast för den, som regerade i Tyskland.
Man känner altså intet bestämdt hinder för, att sagan skulle kunna
förskrifva sig från en fransk källa. Men om originalet varit franskt, följer icke
däraf nödvändigt, att vederbörande nordbo gjort dess bekantskap i själfva
Frankrike. Har han lärt känna det utom Frankrike, så har det sannolikast varit i
England. I detta land var, såsom G. Paris visat (p. 474), det gamla poemet kändt
och omtykt redan omkring år 1200, enär Alexander Neckham (eller Neckam), som
dog år 1227, i sitt arbete De naturis rerum (kapitlet De scaccis) utbrister:
"O quot millia animarum Orco transmissa sunt occasione illius ludi, quo
Regi-naldus filius Eymundi ’) in calculo ludens militem generosum cum illo ludentem
in palatio Karoli magni cum uno scaccorum interemit!"2).
Tidpunkten, då detta poetiska stoff öfverfördes till Norden, synes vara att
söka i det 13:de århundradet. Under sista hälften af detta sekel har sagan,
’) På grand af denna form af namnet Aimon antager Gaston Paris, att ]Neckham kände
poemet från en anglo-normandisk redaktion, eller snarare afskrift.
3) Man ser, att uppgifterna passa väl i hop med de bekanta franska texterna, men ej
med sagan.
Lunds Univ. Arsskr. Tom. XIX. 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
