Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CXXII
(i. Cederschiöld.
de två, hvilka Vidförull omtalar, som den, käjsaren åskådar) skildras utförligt med
många nya detaljer. .Själfva striden på glashvalfvet är knapt utvidgad, men
förberedelserna därtill så mycket mera. Öfver hufvud taget hafva de båda
episoderna om Skeljakarl och Vidförull fått betydliga tillökningar; utom de nya
lån ur andra sagor, som vi ofvan (pp. XCI—II, XCV) påpekat, böra vi särskildt
anmärka, att stycket 2148—23’8 fått svälla ut till ofantlig bredd (pp. 64—78
hos þórdarson); däri har upptagits en myckenhet prat, i synnerhet ovett från
Ubbi och Skeljakarl, hvilken senare bland annat föredrager en smädevisa om
hirden, en om Sveinn och Helgi samt en om Ubbi; både i dialogen och
skildringen af Skeljakarlö löjliga åtbörder och förunderliga konster går berättaren
ofta till osmaklig öfverdrift.
J.-redaktionens korta uppgifter om käjsarens begrafning (12so a) och Karls
tillträde till regeringen (144 7) hafva icke tillfredsstält bearbetaren, Utan han
framställer med mycken bredd dessa tilldragelser (þórdarson pp. 46—7).
På de nu vidrörda ställena är utvidgningen kanske mest i ögonen fallande.
Att uppräkna alla öfriga fall, i hvilka /•’ är ordrikare och omständligare än
.4, skulle föra oss altför långt. Det bör emellertid framhållas, att dialogen
nästan genomgående gjorts bredare i F, stundom äfven mera drastisk;
åtskilliga exempel därpå äro redan anförda; andra, som förtjäna särskildt nämnas,
äro de ställen, hvilka motsvara 124 8, 14J11, 143i"8, 15J683, 1731"5, 18»->»
20a83J, 2142"6, 243s 41, 26« «o, 2664—277, 3ii46 *), skildringen af törne
ringarna 35—6, underhandlingarna 38—9 och 408 15. — Ett par gånger har
i höfud þér svá fast, attu féllt allr til jardar; enn ek vissa eigi, hvart þú mundir vid
rétta. Enn göltrinn hljóp til hinna dvranna. Ok þá vak na da ek, ok bauet mér mikinn
ótta. Enn þessi dýr hygg ek vera fylgjnr sona Amunda jarls. Ok vilda ek, herra! at
þú færir hvergi." Keisari mælti: "Þat skal uld(r)i vera, at mik hendi bú skömm, at ek
þyrcta eigi at tefla. Skal ek hér lifit á leggja, at Rögnvaldr siti eigi um kyrt." Sidan
stendr hann upp ok klædir fik ok bidr drottning fara med sér. Hon var þess ófús ok
bidr þó keisara råda. Byz keisari nu til útreidar med mörgum riddurum; ok er dróttning
i ferd med þeiin. Er eigi sagt af hans ferd fyrr, enn hann kemr á þann völl, sem
ákved-inn var. Ok var Rögnvaldr eigi kominn. NÚ er at segja, at þeir brædr ridu leid sina
ok sveinar þeirra vid þeini, alt þar til er þeir koma á þá völlu, er |)eir skyldu finnaz
(etc. F). — Interpolationen röjer föga originalitet (Islendingasögur hafva motstycken
dussinvis), men är af intresse såsom ytterligare ett vittnesbörd om, huru sagostoffet gradvis
tillvuxit. Till ^-redaktionens framställning, att Ermengad föredrog Rögnvald framför sin
gemål, passar stycket naturligtvis icke.
’) Här inskjutes ett formligt aftal mellan käjsaren och den Halffärgade Mannen,
hvilken måste lofva att bringa Rögnvald ensam inför Karls ögon; denna tillsats öfverensstämmer
med den, vi anmärkt j not. 1 till p. CXIX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
