Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CXXVIH
G. Cederschiöld.
(hds. E) en hamn, enligt Hkr 668 en port; Stólpasund skall eljest beteckna
Gibraltarsund (enl. Cleasby-Yigfussons lexikon, som dock ej anför någbt citat),
i Kon användes namnet om Bosporen, likaså i Jarlmanns saga ok Hermanns
(se vidare nedanför) och i "äfventyret" af Róraverska dáranum (H. Gering,
ís-lendzk æventýri, LXXXin, 39, 99).
Läsaren finner altså, att bland alla de drag af berättelsen, hvilka snarast
kunna anses lånade utifrån, intet enda visar på öfversättning från skriftligt
original. En episod — om det trogna läjonet — tyktes fastmer vara
upptagen direkt ur en öfversatt saga.
Mera’ positiva tecken till sagans nordiska ursprung kunna utan svårighet
påträffas. För ett sådant anser jag, hvad innehållet angår, berättelsen om
Konrads ’fóstr’, särskildt jarlens erbjudande samt Konrads känsla af förpligtelse
mot fosterbrodren. I nordisk anda äro vidare de många häntydningar na på
Konrads ’gæfa’, d. v. s. den lycka eller det speciella guddomliga understöd, han
på grund af sin höga börd fick åtnjuta *). Också uppgiften, att ormkonungen
bar ’œgishjálmr’ (7024, Tö’0"1), är väl rent nordisk. Och slutligen förefaller mig
Konrads karaktär hafva en väsentligen nordisk prägel; jag menar tryggheten i
hans hjältemod, då han lugnt förblifver i det ogynsamma läge, hvari Robert
satt honom, och underkastar sig det ena farliga profvet efter det andra. Samma
trygghet (eller, om man så vill, tröghet), blandad med en viss humor, röjes
stundom i hans tal: ög*5,33,37, 7038 9 och än mer 603 S samt framför alt
69’316 och 78*"6; han liksom retas med den ifriga Mattild; så äfven, när han
först visar henne andra ädelstenar, innan han tar fram den rätta.
Anmärkningsvärdt är äfven det lugnt’ själfmedvetna och något skämtsamma
yttrandet 60"".
Sagans stil röjer aldrig öfversättning, men har åtskilliga nordiska
egenheter. Yäl är framställningen tämligen bred och omständlig i jämförelse med
Mag, men författaren inlåter sig dock icke på att skildra personernas känslor
eller bevekelsegrunderna till deras handlingar, utan håller sig strängt till den
"symptomatiska" berättelseformen (jfr här ofvan p. Cl) 3). Än mer, där
framställningen är bredast och för nutida smak må hända något tröttsam,
nämligen där först Mattilds förutsägelser och råd samt sedan deras uppfyllande ut-
’) Jfr undersökningen af Magus saga p. XCV.
S& t. ex. säger ej förf., livad Konrad tänker om Roberts svek, eller hur snart han
böljade ana oråd. Att Konrad mycket tidigt lärt sig grekiska, för man veta först i
sagans slut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
