Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fornsögur Sudrlanda.
CLXXXVII
så kan icke sagornas sammanställande genom den nyss anförda hänvisningen i
Kon vara gammal, äfven om den blifvit gjord något före E:s tid.
Sagans slut (ungefär från 8310) är i E helt olika mot i de öfriga
handskrifterna; dessa upptaga t. ex. åtskilliga förklaringar och kommentarier öfver
det föregående (8338—84’, 8454’8) samt upplysningar om sagans uppteckning
(84S7"a4, 8463"4), hvilka saknas i E, som i stället beskrifver
bröllopshögtidligheterna mycket utförligare ’). Därför synes den förmodan ligga nära till hands,
att bearbetaren komponerat slutet på fri hand, kanske på grund däraf, att
hans originalhandskrift varit stympad. Mot en sådan åsigt talar dock det
förhållandet, att några notiser i E’) verkligen öfverensstämma med *X och ej
kunna förklaras utan gemensam källa. Att denna gemensamma källa, sagans
urtext, verkligen sammanfört åtskilligt, som nu är fördeladt på de båda
redaktionerna, kan åt minstone i en punkt göras sannolikt, nämligen beträffande
Konrads och Matthilds afkomlingar. Enligt X hade Konr. och Matth, två
söner, Vilhjàlmr och Heinrekr; den förre blef tysk käjsare s), den senare "stólkonungr"
i Konstantinopel; Heinrekr efterträddes af sin son, Kirialax •). Motsvarande stycke
i E lyder sålunda: Enn Konradr konungr tók nu vid ríkisstjórn i Miklagardi, ok er
m&rt ágætligt frå honum at segja. í>au Matthildr ättu born saman. < Þeirra son var
Kirialax keisari ok Emanuel Grikkjakonungr. Dóttir þeirra var Juta, er ätti herra Fólki,
son Juliens hertoga af Brunsvik. Ok frá þeim eru komnar allar hinar göfgustu
konunga-ættir bádi i Saxlandi ok Miklagardi. Själfva den språkliga formen i E (þeirra son
var K. k. ok E. G.) är misstänkt och antyder en vårdslös förkortning. Med
ännu större misstroende måste vi mottaga uttrycket Kirialax keisari; keisari är i
sagan regelbundet titeln på Tysklands (Saxlands) beherskare, och det är ju
rimligast, att (såsom också X uppgifver) den ene af Konrads söner får ärfva
farfadren Rikard (hvilken icke hade någon annan son än Konrad); men sagans
urtext kan knappast hafva gifvit det för nordboarne välbekanta namnet Kirialax
konungr vid þeim med allri blidu ok kærleikum ok leiddi þá út med ágsetum gjöfum; |ivi
at keisarinn, fadir hans, hafdi skrifat til hans, at hann skyldi eigi kunna þá um dråp
Rodberts jarls, þvílik naudsyn sem þá dró til at hefna sinna harma á honum.
’) I skildringen af käjsar Rikards festliga mottagande nämnes hamnen Gullvarta.
J) Om ^irialax som en af Konrads och Matthilds descendenter, om elefantbenens
användning samt om ormlandet (den sista notisen är likväl i uttrycken ganska afvikande).
*) Äfven Jöns saga (pp. 56—7) nämner Konrads son Vilhjàlmr som käjsare i Saxland.
*) I Konrads rimur (VIII, 51—4, 57) hade K. tre söner: den första uppkallades efter
sin farfader och blef efter honom käjsare i Saxland, den andre hette "Kirelax" och
efterträdde Konr. i Miklagård, den tredje hette Vilhjàlmr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
