- Project Runeberg -  Fornsögur Suðrlanda /
CLXVI

(1884) [MARC] Author: Gustaf Cederschiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CLXXVllI

G. Cederschiöld.

Huruvida E i sådana tillfallen gjort utvidgningar eller bevarat något
ursprungligt, som uteslutits i *X (respektive *F), måste, så vidt det kan afgöras,
bestämmas på inre grunder, eftersom man ej till kontroll eger handskrifter af
någon tredje grupp. Bland de fall, där man kunde misstänka, att E gjort
tillägg, skola vi först behandla trenne, som äro af större vigt än de öfriga; de
bestå däri, att 1) E (vid p. 69 och i sagans slut) kallar ormarnas land Babilon,
att 2) E (vid 82’3 följ.) med afseende på Roberts senare öden hänvisar till
þjalar-Jóns saga, samt att 3) E meddelar sagans slut i en nästan helt och
hållet egendomlig form.

Att episoden om ormlandet ytterst stöder sig på utländskt original, och
att detta original nämt Babylon, blir sannolikt af det, som vi ofvan anfört.
Det synes därför antagligast, att den nordiska urtexten af Kon innehållit
ifrågavarande namn, samt att det utelemnats af den person, som redigerat *X;
orsaken, hvarföre han gjort detta, skulle väl snarast vara ett slags historisk
kritik, i det han betänkt, att Babylon i andra (romantiska) sagor omtalas
såsom bostad för en hednisk furste. Alldeles omöjligt torde likväl ej det
motsatta antagandet vara, nämligen att den nordiska urtexten (där ju denna episod
ej behöfver direkt hvila på en skriftlig utländsk framställning) saknat namnet
Babylon, och att det blifvit insatt af E:s redaktör eller någon hans föregångare,
hvilken godt kunnat få veta ormlandets namn från annat håll, t. ex. ur
Alexanders saga eller de geografiska anteckningarna i Hauksbók (jfr ofvan
p. CXLIX).

Stycket 8210-7 har i E denna lydelse: Fór Rodbert i brott via nökkura menn
i austrälfu heimsins ok stadfestiz þar, ok er svá sagt, at hann féngi þar med svikum,
sem sidar mnn sagt verda, jarldöm. Orden sem sidar mun sagt verda Syfta på
Jóns saga Svipdagssonar ok Eiriks hins forvitna, vanligen kallad Pjalar-Jövs
saga (utgifven i Reykjavik 1857), som uti handskriften följer omedelbart efter
Kon (jfr ofvan p. LIX). Jöns saga är en tämligen oredig lygisaga om
vidunderliga äfventyr; Robert har genom ett nattligt öfverfall besegrat Jöns fader,
jarlen Svipdag, i borgen Kastellam i Hólmgardaríki; sagans hufvudinnehåll
utgöres af berättelsen om, huru Jón återvinner riket och låter dräpa Robert.
Då Jóns saga tydligen är en yngre komposition, som förutsätter kännedom om
Kon *) (ehuru sammanhanget mellan de båda sagorna eljest är mycket löst),

1) I Jons saga 565 8 berättas, att Jón och Eirikr efter Roberts dråp komma till
Konstantinopel. Därvid heter det: f>á var konungr Konradr, son Rikards keisara. Tók þá

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:45:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fornsudr/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free